Gruvområde (L1943:1926)

Gruvområde, 210 x 90 m (Ö-V), bestående av 3 gruvhål, 7skrotstenshögar, 3 lämningar efter ett uppfodringsverk? och 4husgrunder.Gruvhålen är 2 x 3 - 15 x 30 m stora och 1-2 m dj tillvattenytan. Det stora gruvhålet har övermossade kanter, varförbrytningsteknik ej går att avgöra. Det mindre gruvhålet i S harsannolikt tillmakade väggar. Det lilla gruvhålet i områdets Ndel har sidorna dolda av en infodring av stående timmer.Skrotstenshögarna är huvudsakligen belägna Ö om gruvhålen, menäven längs gruvhålens kanter, är 3-60 m diam och 1-4 m h.Däremellan finns spridd skrotsten. Bland skrotstenen ingår kalk.Lämningarna, belägna omedelbart V om gruvhålet, är 4 x 4 - 6 x7 m st och 0,8 - 1,8 m h fundament av skrotsten förvattenuppfordringsanordning e dyl.Husgrunderna, belägna i områdets Ö del, är 8x8 - 12 x 17 m stoch intill 1,6 m h av skrotsten. En husgrund längst i Ö, har tvåkallmurade källare med tunnvalv, uppbyggd av huggna stenar,varav en med borrhål, och skall enligt uppgift av Ivan Hjelm,Harg ha haft en parstuga, vilken flyttats till Söderhargs by avHjelms far.Kalk och svavelkis i skrotstenshögarna talar för att detta ärden s k "Kalkbergsgruvan", som enligt Wennberg (1931) skulle hadenna sammansättning. Men enligt lantmäteriakten av år 1770skulle det snarare vara gruområdet RAÄ 3 som avses. Beläggen förCarlsgruvan eller Kalkbergsgruvan redovisas dock här men medreservation för att det även kan avse RAÄ 3. Namnet bör av dennaanledning ej utsättas på ekonomiska kartan. Gruvan skall varaupptagen 1746. År 1770 upptas en "Carlsgruva" på lantmäteriaktenoch omtalas som ödelagd. Gruvan förefaller därefter brytas vidnågra tillfällen och sista gången 1875. Gruvan omtalas under1800-talet som Kalkbergsgruvan (se vidare Wennberg 1930).