Hytt- och hammarområde (L1981:8668)

Hyttområde, byggnadsminneområde, ca 300x30-130 m (NV-SÖ. Av anläggningarna återstår idag rostugn med malmbås, masugn, smedja, 3 kolhus (i ett av dessa är ett hyttmuseum inrymt) och hyttkontor.
Hyttan restaurerades 1972-73. Byggnadsminne 1970-04-15.
Skyddföreskrifterna omfattar samtliga byggnader såväl exteriörer som interiörer samt det till hyttan hörande fastighet Östra Löa hyttebleck 1:1.
Löa hytta anses ha varit Sveriges sista i drift varande bergsmanshytta. Delägare var ursprungligen hemmansägarna i trakten och dessa svarar än i dag för 34 1/14 andelar i hyttan. Grängesbergsbolaget äger för närvarande 65 13/14.
De äldsa kända uppgifterna från Löa hytta går tillbaka till år 1539. Före år 1785 fanns bevisligen två hyttor vid Löa men driften centraliserades nämnda år till nuvarande hytta. På den andra s.k. västra hyttplatsen, byggdes en kvarn som fortfarande är i drift (Ramsberg 197:1)
Malmen till hyttan bröts i Blank och Stråssa gruvor och hämtades vintertid med hästforor över Sörsjöns is. Kolen erhölls från bergsmännens egna skogar och kördes också fram vintertid.
Vattenkraften till blåsmaskinen togs från Kölsjöns ovan väldämda vattenområde som gav en jämn vattentillgång, så att "blåsning" kunde ske 8-9 mån per år.
Löa hytta fick sitt nuvarnade utseende år 1892. Verksamheten lades ned år 1907.
Vid masugnen förvaras en rest av en stockbåt som enligt uppgift på platsen skall var funnen vid sjön Vrecken. (Revideringsinventering 1982)

- - - Dnr 321-498-2001: År 1999 raserade en kombinerad grund- och stödmur i anslutning till masugnen. Vid besiktning kosntaterades att ett ca 12x4 m st område i anslutning till masugnsbyggnadens NV del, skulle komma att beröras av maskiningrepp vid renoveringen. Ett drygt 40 m² st område schaktades ut ned till 3,5 m dj, varvid framkom att stenmuren och kulturlagret var från den sista perioden av hyttans drift, dvs ombyggnaden år 1876 till nedläggningen år 1907.

- - - Förstagångsinventeringen 1957: Löa hytta, där driften nedlades år 1907, består av följande anläggningar, vilkas gruppering framgår av skiss på nästa sida.
Hyttpipa, 7 m diam, ca 12 m h, murad av eldfast tegel, armerat med järnband. Pipans inre diam, 1,5 m. Mot NNÖ och SSÖ nischformade utslagsöppningar, den mot SSÖ, 4 m br, 3,5 m h och 2,5 m dj. Utanför denna har kokillarna (kolkillarna?) haft sin plats. Utslagsöppningen mot NNÖ avsedd för slagg, är något raserad, 2,5 m br, 2,5 m h och 2,25 m dj. Hyttpipan är inbyggd i britsfälligt skjul.
Ca 10 m V om hyttpipan (avtåndet mellan skjulet ett par m).
Rostugn, ca 6 m diam och ca 15 m h, murad av tegel, armerad med järnband. Nedre delen delvis svårt skadad. Luckor och en del järnrör bortbrutna och sålda som skrot. Övre delen av rostugnen välbevarad, pipan dominerar Löa by på ett mycket vackert sätt. Nedre delen av rostugnen inbyggt i fallfärdigt skjul.
Av övriga tillhörande byggnader är malmmagasinet med malmbåsen och förvaltningsbyggnaden-arbetarbostaden välbevarade men resten nästan helt eller delvis raserat. Byggnadernas storlek och läge framgår av skissen. Omedelbart SV om hyttpipans skjul har en numera bristfällig träullsfabrik uppförts.
Järn från Löa hytta med stämpeln N.O.K. var vida berömt för sin goda kvalitet. Största delen fraktades till Arboga.
Enligt föreliggande beslut ska Löa hytta restaureras hösten 1957.