Publicerad av: Riksantikvarieämbetet
RAÄ nummer: Huskvarna 18
Geografisk plats: Huskvarna socken, Småland
Bruksområde, 290x50-150 m (NNV-SSO). Område inom vilket kulturlager och lämningar kan väntas påträffas från medeltid och 1500- 1800-talen. Längs ca 300 meter långa forssträcka som Huskvarnaån här bildar har funnits kvarnar sedan medeltid. Under 1600-och 1700-talen förlades hit krutstampar (krutkvarnar), borrbruk, hammarsmedja, järn- och sädesbod. Verksamheterna lade grunden för Huskvarna som samhälle och för Huskvarna Vapenfabrik. Gamla smedjan uppförd 1870 på ungefär motsvarande plats för f.d. hammarsmedja. Kartmaterial från 1674, 1702, 1753 visar kvarnar, borrbruk, smedja, bro, m.m. Broläge sedan medeltid. Här förbi passerade den medeltida landsvägen Holavägen.
I området finns murlämningar i åkanten (ej tillgängliga för dokumentation) samt 1 kvarnlämning, 1 vattenhjulsränna, 2 kvarnstenar. Kvarngrunden är 20x6 m l ( Ö-V), bevarad mur mot V,S,Ö, 3 m h, 1,6 m br. En kvarnsten är inmurad ovanpå murens VNV hörn. Den är 0,44 m i diam, axelhål 0,10 m. Kvarnsten (2) är placerad V om grunden, den är 1,48 m i diam, 0,18 m tj, axelhål 0,27 m i diam, refflad och järnskodd. Vattenhjulsrännan är ca 30 m l (Ö-V), 4 m br, 1 m dj, av kallmurad sten. Kvarnen revs 1954 men bevarades som ruin. Kvarngrunden är restaurerad och skyltad av Huskvarna Hembygdsförening med följande text: " Dessa murar omsluter undervåningen till en kvarn, som byggdes år 1844. Den första kända kvarnen vid Huskvarnaån - tidigare Humblarumla å - hörde till Rumlaborgs fasta hus och kallades för "husets kvarn".
Terräng: Industrimiljö,stadsmiljö, årvin.
Orientering: Område från Huskvarnaåns mynning i Kåvasjön (SV om Kvarnbron) och Huskvarnaåns närområde uppströms (ONO) ca 290 meter, idag bebyggt med industribyggnader till Huskvarna Vapen, numera bl.a. museum, kraftstationer, smedjebyggnad från 1870-talet.
Antikvarisk kommentar: Rättad efter fellista inför migrering av FMIS, antikvarisk bedömning ändrad. Idag bebyggt område. Belägg för kvarndrift från medeltid och vattendriven industriverksamhet från 1600-tal med kontinuitet fram in i 1800-tal motiverar bedömning fast fornlämning. Osäker utbredning. Utbredningsområdet avgränsat genom samkopiering av kartor från 1646, 1702, 1753 mot digitala fastighetskartan.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.