Fartygs-/båtlämning (L1948:1328)

Tradition: Fartyget byggdes 1918 för Rederi AB Svenska Lloyds räkning och fick namnet CATALONIA. Vid övergången till Broströmsrederiet ändrades namnet till DALAND. Besättning: Befälhavare Joh. R. Edvall, Söderåkra, född 1888 Vik 1: styrman E. Bergh, Göteborg, fördd 1895 (även telegrafist) Vik 2:e styrman C. A. Benson, Varberg, född 1907 1:e maskinist Joh. F. Apelgren, Göteborg, född 1881 2:e maskinist R. Andersson, Stockholm, född 1885 Assistent O. Olofsson, Eringsboda, född 1896 Timmerman W. J. Engquist, Norrala, född 1898 Steward Erik Samuelsson, Dragmark, född 1896 Donkeyman Axel Karlsson, Kungsbacka, född 1897 Matros K. Lindgren, Valbo, född 1898 Matros Axel Falk, Skaftö, född 1889 Lättmatros Algot Dahlberg, Hudiksvall, född 1908 Lättmatros A. Lindgren, Örberga, född 1905 Jungman Georg Lindström, Kläckeberga, född 1906 Jungman Erik Hultgren, Partille, född 1909 Eldare Oscar A. Högfeldt, Sunne, född 1894 Eldare Odin Normann, Sydhardanger, född 1912 Eldare Albert Gustavsson, Ljungby, född 1908 Lämpare Sven Karlsson, Göteborg, född 1911 Lämpare Karl Karlsson, Kvillinge, född 1988 Smörjare F. Berndtsson, Göteborg, född 1882 Kock T. H. Andersson, Göteborg, född 1902 Mässuppassare Algot Engberg, Alfta, född 1910 Händelseförlopp: Den sista resa startade i grekiska Stattoni där hon lastade 1.350 ton svavelkis. Via Köpenhamn gick till Iggesund strax söder om Hudiksvall. Resans sista dygn var besvärliga med kraftig tjocka. Vid 1-tiden natten mot söndag den 8/11 1931 hade man kommit upp till Agö fyr, och signalerade efter lots. Vid lotsstationen gjorde man sig klar för ro ut till lotskuttern som låg förtöjd vid en boj. DALAND närmades sig Agön, på ett oroväckande nära sätt. Strax utanför Agön ligger det ökända grundet Skvalpen som tidigare orsakat flera förlisningar. Lotsarna hörde ett par dova smällar då ALAND grundstötte. Ombord märkte man givetvis detta och full back beordrades. Det var dock för sent. Grundstötnigen orsakade dock endast en läcka i förpiken. Man räknade med att kunna fortsätta resan bara man fick hjälp av grundet. Två av Iggesundsbolagets bogserbåtar tillkallades, liksom en från Strömsbruk. I väntan på att dessa skulle anlända ankrades hon med ett varpankare i aktern. Allt såg bra ut och man inväntade bogserarna som skulle ha några timmar att göra innan man kom fram. Dock gick ankartrossen av och Daland började hugga mot grundet. Hon låg på sydsidan av grundet bara några meter från den plats där s/s FERM förliste ett par år tidigare. Hela Bottenhavet tryckte på och hon pressades längre in bland grunden. Under natten anlände bogserbåtarna men Daland satt så hårt fast att det var omöjligt att dra loss henne. Vid strandningen rådde det 5m/sek som sedan hade tilltagit till 8m/sek. Den höga sjön fick DALAND att slingra sig så att skeppsklockan ljöd i ett. Mer hjälp behövdes varför både Neptunbolaget och Röda-bolaget underrättades. Neptunbolagets DIANA kom på söndagskvällen fram till haveristen. Röda-bolagets FRITIOF avgick från Malmö och väntades fram på tisdag morgon. Avtal träffades med Röda-bolaget vilket innebar att DIANA avgick från platsen. DALAND fick således ligga ytterligare två dygn utsatt för havets krafter. Under söndagen vattenfylldes fartyget sånär som på maskinrummet. Besättnigen valde då att gå iland. Kvar ombord blev endast två man, en eldare och en maskinist för att hålla igång belysningen. Vid midnatt mellan söndag och måndag vattenfylldes även maskinrummet och de två sista gick iland. Besättningen som uppgick till 23 man inkvarterades på Agö fyrplats och i lotsstugan. Under måndagen hade skrovet sjunkit så att sjön slog in över akterdäck. Allt man kunde göra var att vänta på FRITIOF som var i antågande från Malmö. När FRITIOF kom hade det blåst upp till storm och man fick avvakta. Det gjorde sedan några försök att dra henne av grundet men vid jul fick man avbryta försöken. Under vintern nedisades fartyget hårt och när våren kom hade akterskeppet lossnat och sjunkit.

Orientering: Skvalpen, Agö, Bottenhavet