Publicerad av: Riksantikvarieämbetet
RAÄ nummer: Foss 557
Alternativnamn: Gamla Saltkällan, Saltkietelen, Saltkieteln, Saltkiln, Saltkiählenn, Saltkällan
Geografisk plats: Foss socken, Bohuslän
Fiskeläge, ca 230 x 50 m (NÖ-SV), bestående av 1 lastageplats, 1 strandskoning, 1 husgrund, 1 källargrund, 1 varpring, och flera betongplintar.
Lastageplatsen är ca 200 x 30 m (NÖ-SV) och utgörs numera av ett plant område med moderna bryggor och en strandskoning. Strandskoningen är ca 230 m l (NÖ-SV) och 0,5 m h ovan vattenytan, av delvis kallmurade, tuktade och sprängda stenar, 0,2 - 0,5 m st. Husgrunden, belägen i områdets NÖ del, är 8 x 7 m (VNV-ÖSÖ) och intill 0,3 m h, av övertorvade stenar, tegelstenar och betongflak. SV om husgrunden är källargrunden, 4 x 3 m (VNV-ÖSÖ) och 0,5 - 1,5 m h med 0,7 m tj väggrester, av kallmurade stenar med ett delvis täckande betonglager utanpå. I ÖSÖ är en ingång, 0,6 m br. En rostig plåttunna och annat skräp ligger i grunden. S om källargrunden är några övermossade stensamlingar varav någon skulle kunna härröra från ett spismursröse. Varpringen, belägen i SV delen av området, inborrad i SÖ sida av ett lodrätt stupande berg (kallat Röberg). Ringbulten är 10 cm diam och 3 cm tj, i vilken en varpring är insatt, 25 cm diam och 3 cm tj.
1660 omtalas fiskeläget "Saltkiln,-kietelen" med sju strandsittare. Sedan 1667, efter kung Karl XI:s order om att göra en flottled på Örekilsälven, hade Uddevalla Sågbruksintressenter Saltkällan som enskild lastageplats. Från 1680-talet hade de rätt att skeppa ut alla slags trävaror härifrån och att införa salt, spannmål och tobak. Laxfiske omnämns vid "Saltkielen" år 1696. På en Geometrisk karta, utan årtal, av Dominikus Falk (död 1732) beskrivs lastageplatsen och 10 hus är utritade. Under 1740-talet omtalas "Saltkiällan, ther Engelske och Holländske skepp lägga til ock taga ur Brädelast...". Efter den stora stadsbranden i Uddevalla år 1806 fanns planer på att anlägga en stad och döpa om Saltkällan till Ulricestad efter drottning Ulrika Eleonora. Fram till 1940-talets skeppades även stora mängder fältspat ut härifrån till bl a porslinsfabriker i Sverige och Tyskland. Här har även varit marknadsplats. Området fungerar numera som småbåtshamn.
Informationsskyltar är uppsatta i området och en vandringsled kallad "Maltes stig" löper härigenom. Ytterligare en lastageplats, ca 700 m VNV härom, vid Örekilsälvens mynning finns med på Enskifteskarta år 1822 (se Foss 530).
Terräng: SÖ sluttning av kraftig moränhöjd med berg i dagen och plant parti vid strand. Småbåtshamn och skogsmark, blandskog.
Antikvarisk kommentar: Även om området numera är skadat och omrört med sentida anläggningar kan ytterligare lämningar från tidigare epoker finnas. Platsen har spelat en mycket stor roll i äldre tider.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.