Grav- och boplatsområde (L1996:5887)

Grav- och boplatsområde, delundersökt. Boplatsen var ursprungligen ca 350x7-95 m st (ÖNÖ-VSV) och tidigare registrerad som Ås 160:1 och 160:2. (RAÄ dnr 321-1903-2005).
En gårdslämning med ett stort antal anläggningar som käpphål, stolphål, gropar, och härdar har registrerats inom en ca 97x58-68 m stor yta, strax söder om Bjurumsvägen . Därtill framkom några rännor, spår från upptrampade stigar och en ugn. Vissa av stolphålen bildade ett treskeppigt långhus, som var ca 14 m mellan första och sista bockparet. Flera var stenskodda. Tre stigar ledde fram till långhusets norra långsida. Inne i huset fanns två förrådsgropar. I båda framkom ett närmast rektangulärt format obränt lerblock, ca 0,3–0,2 m och 0,1 m tjockt. I husets närhet framkom flera stolphål som kan vara spår från en fålla eller ett enklare skjul. Stolphålen fanns också spridda över undersökningsytan. Ett stort antal av käpphålen låg i rader, varav många antagligen kan sättas i ett sammanhang med staket och olika slags avgränsningar. Flera av de större groparna låg i områdets nordöstra del och härdarna i den nordvästra. Överhuvudtaget ges ett intryck av att markanvändningen kring huset varit reglerad och att specifika ytor använts för vissa typer av arbeten.
Fyndmaterialet var begränsat och utgjordes av enstaka keramikbitar, varav några påträffades i de takbärande stolphålen. Enstaka bitar framkom också i ugnen där även tre malstenar låg. Ser man till anläggningarnas spridning ut mot exploateringsytans gränser ges en tydlig signal att ytterligare stolphål, härdar, gropar, käpphål m.m. finns i närområdet. Ett antagande som också styrks genom de iakttagelser som gjordes vid en arkeologisk undersökning 2018, direkt öster om det nu undersökta området. Här har liknande lämningar observerats. Dock inget hus, däremot en flatmarksgrav från förromersk järnålder. Sammantaget har lämningarna i detta område dateringar som sträcker sig från övergången äldre/yngre bronsålder och äldre järnålder. Inom en större yta av den västligaste delen av fornlämningen, invid vägen till Ås kyrka, har det också observerats flera stolphål, gropar, spridda härdar och rännor. I den östligaste delen av fornlämningen, vid Höjdstigen, har huvudsakligen flera gropar påträffats.