Boplatsområde (L1989:974)

Boplats, obestämbar begränsning, ca 770 x 440 m (Ö-V). Med anledning av planerad industri- och villabebyggelse utförde Malmö museer en undersökning. I N-Ö-S delen påträffades 205 förhistoriska boplatslämningar i form av främst gropar och härdar. Spår av metallframställning kunde beläggas i områdets Ö delar genom fynd av degelfragment och slagg. Fynden bestod av bronsten, nålhuvud av järn, keramik, lerblock, ben och slagg. Datering till tidigneolitikum, förromersk järnålder. I den SV delen påträffades ett 70-tal anläggningar i form av gropar, brunnar och härdar samt rester av en ugnskonstruktion och ett långhus. Av långhuset återstod endast fyra par stolphål efter den takbärande konstruktionen och väggstolpar saknades helt. Fynden bestod av keramik, lerblock och ben. Datering till förromersk järnålder. - - Dnr 1671/91: Vid slutundersökningen i SV delen av området påträffades 225 anläggningar främst stolphål och gropar. 75 % av anläggningarna var fyndtomma. De fynd av främst keramik som påträffades dateras till äldre järnålder och förromersk järnålder. De undersökta boplatslämningarnas utbredning antyder att boplatsens centrum troligen är omedelbart N om det undersökta området och ansluter därmed till de förromerska boplatslämningar som 1980-82 undersöktes vid Riseberga grustag. - - Dnr 6205/90: Inför exploatering av blivande industrimark utförde Malmö museer en slutundersökning i den N-Ö-S delen av boplatsen, på en ca 50 000 kvadratmeter stor yta. 205 anläggningar främst härdar och gropar påträffades. P.g.a. tidigare närmast växthusliknande odling var området mycket stört, varav ingen långhusbebyggelse kunnat konstateras. Spår av metallframställning kunde beläggas iområdets Ö delar genom fynd av degelfragment och slagg. Fynd av keramik, bronsten, nålhuvud av järn, lerblock, ben och slagg. Boplatslämningarna dateras huvudsakligen till förromersk järnålder förutom några anläggningar som har daterats till neolitisk trattbägarkultur.