Runristning (L1984:3766)

1) Runsten, fragmentarisk, 1.45x0.47 m st och 0.2-0.44 m tj.Runhöjd 6-9 cm. Imålad med flagnande rödfärg. Fragmentet utgörövre högra delen av runstenen med lätt skadad ristning i kantenoch är numera ihopsatt med en cementkopia av resten avrunstenen, vilken är tidigare känd till utseendet. Helarunstenen i nuvarande skick är 1.56 m h, 1.73 m br (NÖ-SV) och0.5 m tj. Ristningen vetter mot SÖ. Runstenen är fastgjuten påen berghäll. SÖ 155.20 m S om nr 1 är:2) Runsten, fragmentarisk, 1x0.61 m st och 0.39 m tj, beståendeav två ihopsatta fragment. Runhöjd 6-8.5 cm. Imålad medflagnande rödfärg. De båda fragmenten utgör den svårtkantskadade övre delen av runstenen och är numera ihopsatta meden kopia av resten av runstenen som man antar att den ungefärsett ut, givetvis utan runor. Hela runstenen i nuvarande skickär 1.3 m h, 1.05 m br (NNV-SSÖ) och 0.39 m tj. Ristningen vettermot ÖNÖ. Runstenen är löst (?) uppställd på en berghäll. SÖ156?Nr 1 hittades våren 1959 vid RAÄ-nr 350 av markägaren NatanaelHyllander och amatörarkeologen Boris Wredenmark som då arbetadepå gården (Sörby). De sökte efter den av Peningskiöld kända,avritade och senare försvunna delen (cementkopian), men fannistället den på 1600-talet saknade delen av stenen.Nr 2 hittades under pingsten 1960 av Boris Wrettenmark som påsamma fyndplats som nr 1 ej hittade resten av denna sten utanistället en helt ny runsten, nr 2. Troligen är det ett år 1862omtalat fragment som hittades i ett stenröse i en gärdesbacke,vid Sörby. Detta var 0.43x0.29 m st, möjligen en de lav nr 2 (ejkontrollerat i fält). Stenarna har troligen ursprungligen restsnära fyndplatsen RAÄ-nr 350, där en nyligen bortodlad väg gåttfram.Se skiss i inv handlingarna.