Publicerad av: Riksantikvarieämbetet
RAÄ nummer: Segerstad 187
Alternativnamn: Näskojan
Geografisk plats: Segerstad socken, Värmland
Torplämning, 65x30 m (NV-SO), bestående av 2 husgrunder med spismursröse, 1 uthusgrund, 1 terrassering och 2 gropar. Den ena husgrunden, belägen i områdets Ö del är otydlig, troligen 5x4 m (Ö-V). Enstaka syllstenar, 0,2-0,3 m st, är synliga. I SO delen är ett spismursröse, 3 m diam och 0,3 m h. Vid sondning framkom bränd lera. Husgrunden är övertorvad. Den andra husgrunden är belägen i områdets NO del. Även denna husgrund är otydlig, cirka 4x4 m. I SO hörnet är ett spismursröse, 3 m diam 0,2 m h. Vid sondning framkom tegel/bränd lera. SV om den andra husgrunden är en uthusgrund, 8x6 m (N-S), kraftigt övertorvad. Grunden syns som svaga vallformiga förhöjningar i O, V och N, ca 1,5 m br och upptill 0,2 m h. I S avslutas vallarna med mindre högar, ca 3 m diam och 0,3 m h. I vallarna och högarna syns tegelrester. I NV framkom ett kollager inom cirka 2 m diam vid sondning. S om husgrund 2 och NO om uthusgrunden är en terrassering, 13x8 m (N-S) och 0,3-0,8 m h. Enstaka stenar, 0,3 m st, är synliga i V kanten. I områdets SV del är en grop, 1x1 och 0,5 m dj. Kvadratiskt bottenplan, 0,5x0,5. Kring kanten är en vall, 1,5 m br 0,1 m h. I områdets NV del är den andra gropen,12x8 m (N-S) och 1,3 m dj. I N är en 2 m br ingång. Kring gropen är en vall, främst synlig i NO där den är 2 m br och 0,4 m h. I övrigt är vallen betydligt svagare och smalare.
Terräng: Småkuperad moränmark. Skogsmark (barrskog).
Antikvarisk kommentar: Den N gropens karaktär är osäker. Det kan röra sig om en mycket gammal täktgrop. Vallen i NO, den raka och tydliga ingången i N, samt att gropens kanter förefaller gamla, tyder på att det kan röra sig om en konstruerad grop. Det torp som är markerat på 1698 års karta (Näskoijan) är möjligen inte den äldsta lämningen på platsen. Platsens lokalitet på en fd ö, groparna, uthuslämningarna och terrasseringen skulle kunna utgöra resterna efter ännu äldre bebyggelse.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.