Fäbod (L2020:10332)

Öppna i: Fornsök, Arkivsök.

Publicerad av: länsstyrelsen

Alternativnamn: Fagerroskölsbodarna, Fagerroskölsvallen

Geografisk plats: Färila socken, Hälsingland

Fäbodvall, inom ett ca 370 x 220 m stort område (Ö–V) finns minst 52 ingående enskilda lämningar samt 5 stående byggnader med tak, delvis fungerade. Inom fäboden har av lämningar registrerats 14 husgrunder, 5 brunnar, 7 äldre källare eller källargropar, 3 stenvalvkällare, 20 röjningsrösen och 1 terrasskant med röjningssten på.
Husgrunderna är 14 stycken, varav några har en del timmervarv kvar. Husgrunderna ligger spridda längs fäbodvallens alla kanter. Grunderna är efter dels stugor där spisröse syns och där det kan finnas en hel stengrund, dels efter enklare byggnader med endast knut- och enstaka syllstenar. Grunderna är 3–11 x 3–7 m stora. I flera grunder finns huggen sten. Någon har enbart syllstockar som grund. Spisrösena i husgrunderna är 2–3 x 2–3 m stora och 0,5–0,8 m höga. En av grunderna har en 3 x 2 m stor källare under och en har en grop i mitten som kan vara rest efter en källare.
Brunnarna, spridda över fäbodvallens yta, är av varierande former, storlekar och troligen tider. 3 förefaller vara av äldre typ, rektangulär eller rundade ca 1 m stora och dryga metern djupa, stensatta av natursten. En av de övriga har cementring och en annan är 2–3 m stor och mera karaktär av urgrävd kallkälla. Flera av brunnarna ligger på lågpunkter.
Källarna eller källargroparna, 7 stycken, de som troligen inte haft stenvalv, ligger spridda i fäbodvallen, men mera dragna mot mittenpartiet. Flertalet syns som rundat rektangulära gropar på relativt plan mark, 3,5–4 x 2–3 m stora och 0,4–1,6 m djupa. Någon har natursten som kanter och någon är ingrävd i slänt. En källargrop är skadad av rotvälta. Är dessa källargropar av äldre typ och markerar de en äldre fas av fäbodvallen, vilken i så fall är ytmässigt något mindre än när fäbodvallen var som störst?
Stenvalvkällarna, 3 stycken, ligger alla i den V delen av fäbodvallen. Källarkullarna är 3,5–4 x 2,5–3 m stora och 1,3 m höga. Inre måtten är vanligen 3 x 2,5–3 m med en takhöjd av 1,3–1,5 m. 2 källare har stentrappa och en har en inristning i stenens dörröverstycke; "OAS 1886". Källarna är byggda av varierande natursten och något huggen sten. En källare har delvis bevarat valv, medan 2 har intakta valv.
Röjningsrösena ligger främst samlade i den SÖ och Ö delen. Röjningsrösena är rundade, oregelbundna eller långsmala, 1,5–3 m stora och 0,2–0,6 m höga. Några består av 5–10-tal stenar upplagda på 1,5–2 m stora och 0,1–0,6 m höga stenblock. Flertalet röjningsrösen är övermossade. Något har skadats genom vindfälle. Terrasskanten med röjningssten på (N–S), i områdets Ö del, är intill 0,3 m hög, och har röjningssten lagd mot V uppåt en slänt och utmark, samt trolig betesmark i Ö nedåt slänten.
Genom området i N–S går en fäbodstig, nu använd som vandringsleden Lillskogsleden.
Fäboden har delvis öppna gräsbeväxta marker, främst i den SV delen. I övrigt är ytan beskogad. Några mindre våtmarker finns i den Ö delen, vilka enligt historiska kartor varit myrslåttermarker. Dessa ligger utanför fäbodens vallruta.
De fortfarande stående byggnaderna, 6 stycken, består av 3 fäbodstugor, 2 ladugårdar och ett härbre, spridda inom fäbodrutan. Stugorna är 7–12 x 5–5,5 m stora, byggda av planbilat timmer. En av stugorna har en källare under. Härbret är ett stolphärbre, 4 x 4 m stort. Ladugårdarna är 8–9 x 6 m stora, med planbilat timmer, men en av dem balanserar på gränsen mot att kallas husgrund, eftersom den är i kraftigt förfall med obefintligt tak.

Terräng: Moränmark med barrskog samt gräsmark med mindre blandskog.

Antikvarisk kommentar: Fäboden finns på historiska kartor från 1654 och framåt. Fäbodvallen tycks vara i fullt bruk åtminstone fram till 1925 enl. historiska kartor. Det är oklart vilken del av fäbodvallen som är den äldre delen, men möjligen var den äldre fäboden mera begränsad i antal fäbodar och med mindre vallruta än den senare från 1800- och 1900-talen.

Bilder

Laddar...

Kommentarer

Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.

RSS