Publicerad av: Riksantikvarieämbetet
RAÄ nummer: Leksand 501:6
Alternativnamn: 1-4) Brändskog, Brändor
Geografisk plats: Leksand socken, Dalarna
Återbesökt i samband med specialinventering år 2009.
Äldre ej kvalitetssäkrad beskrivning följer nedan.
Fäbodlämningar, totalt ca 940x100-760 m (NV-SÖ), bestående av 4 områden med plats för äldre bebyggelse.
1) Fäbodlämning, övergiven, ca 250x40-150 m (NV-SÖ). Inom detta område finns minst 7 husgrunder i två grupper.
2) Fäbodlämning, övergiven, ca 150x100 m (NNÖ-SSV). Inom detta område finns minst 7 husgrunder samt 1 brunn.
3) Fäbodlämning, övergiven, ca 240x40-80 m (VNV-ÖSÖ). Inom detta område finns minst 4 husgrunder.
4) Fäbodlämning, övergiven, ca 150x50-90 m (ÖNÖ-VNV) Inom detta område finns minst 3 husgrunder, samt resterna efter 1 timmerbyggnad (utan tak) med sexkantknutar.
Inom områdena 1-4 finns dessutom minst 6 källargunder och 2 brunnar.
5) Område med fossil åker, 160x130 m (SSÖ-NNV) och avgränsade genom terrasskanter. Parcellerna är belägna huvudsakligen i brant VNV-sluttning och uppvisar även ett 10-tal odlingsrösen. Samtliga parceller uppvisar plana ytor.
6) Inom fäbodens totala utsträckning finns ett flertal fossila åkrar av varierande storlek och morfologi. Dock finns ett flertal terrasserade åkrar (med intill 3.5 m h terrasskanter) samt odlingsrösen.
Utanför området är fossil åkermark även i V och S, men utan anslutande äldre bebyggelselämningar.
I områdets centrala S del är ett kvarstående hus på en plats som dock ej var bebyggd vid storskiftet 1824.
Inom området finns även ett flertal fäbodstigar och fägator. Några av dessa är ställvis hålvägsliknande.
Kring det kvarstående huset samt inom 1-4 är fäbodvall eller rester av fäbodvall med hävdkrävande örter.
Brändskog har utgjort en s k blandagglomeration med såväl permanent gårdsbebyggelse som fäbodvistelse.
Äldsta belägg: 1500-tal (Montelius 1975).
Sista fäbodvistelse: 1917.
Sista fast boende: 1935.
Återbesökt i samband med specialinventering år 2009.
Terräng: V-S-sluttning i moränmark. Skogsmark (barrskog) samt igenväxande hag- och ängsmark.
Antikvarisk kommentar: Hela området bör betraktas som fast fornlämning på grund av dess unika karaktär och dess sammansättning av välbevarade lämningar. Bevakningsobjekt på grund av att hela området ej hann inventeras år 2009. I samband med inventeringen 2009 så utökades området utifrån rektifierad storskifteskarta samt fältbesök.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.