Fartygs-/båtlämning (L1960:9353)

Öppna i: Fornsök, Arkivsök.

Publicerad av: Riksantikvarieämbetet

RAÄ nummer: Kungälv 36

Alternativnamn: Fästningsholmen III, Sura Pinnen 2

Geografisk plats: Kungälv socken, Bohuslän

Fartygslämning, synlig del av lämning cirka 5 meter lång.

Tidigare arbetsidentiteter för detta objekt är Sura Pinnen 2 och Fästningsholmen III. I Bohusläns museums marinarkeologiska arbetsregister betecknas lämningen BM 111.

Enligt en uppgift skall vraket ha påträffats år 1991 eller 1992. En enklare dokumentation utfördes sommaren 1993 av MASG. Vraket är beläget uppströms Fästningsholmen II, utanför campingplatsen. Det är orienterat parallellt med strandlinjen och ligger till stora delar inbäddat i strandbrinken. Den synliga delen av lämningen utgörs av ett cirka fem meter långt klinkbyggt skrovparti av ek, med bottenstockar, delar av bordläggning samt garnering. Borden är alla mycket eroderade men är överlag ca 20 cm breda och 2,5 cm tjocka. Bordläggningen är sammanfogad med klinknaglar av järn. Kuriöst nog har inte naglarnas ändar klippts av innan de klinkats till klinkbrickorna, utan i stället har ändarna vikts över brickorna. Dokumenterade spant är upp till 20 cm breda och 11,5 cm tjocka. Spantavståndet varierar mellan ca 40 och 65 cm. En trolig innergarneringsplanka är 25,5 cm bred och 3 cm tjock och uppvisar tydliga sågspår.

Eftersom så lite av skrovet är synligt är det svårt att uppskatta storleken på fartyget. Sett till dimensioner på spant och bord är det dock rimligt att anta att fartyget ursprungligen varit mellan 15 och 20 meter långt. En kombination av dendrokronologi och 14C-analys daterar lämningen till "efter år 1521".
De dendrokronologiska proverna dateras med hjälp av västkustlandskapens ekkronologier, vilket visar att fartyget är byggt i regionen. En möjlighet är att fartygets sänkning på något sätt hänger samman med händelser under Nordiska sjuårskriget (1563-1570), då Bohus fästning vid upprepade tillfällen belägrades av svenska trupper.

Bilder

Laddar...

Kommentarer

Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.

RSS