Fartygs-/båtlämning (L1978:1942)

Status: Återstoden av fartyget består av en 27 m lång, 8 - 9 m bred samt 1 m hög kulle bestående till största delen av barlast i form av gråsten. De delar som finns kvar av fartyget bedöms vara kölsvinet. Ett hårt dylager täcker vraket (status 1973).
Bärgning: 1867 bärgades svartek från vraket efter Nya Riga. Virket användes till att tillverka brevknivar, möbler o dyl. Karl XV fick en hel uppsättning möbler tillverkade av virke från Nya Riga.

Marinens dykarskola i Karlskrona beviljades 1973 tillstånd för besiktning av vraket. Dyn på vraket spolades loss med brandspruta. Därefter sögs losspolade delar upp med slamsug. Smärre föremål bärgades och tillfördes Marinmuseets samlingar.

Marinmuseet förvarade innan 1973 års undersökningar ett fartygsroder, en kanonport samt div. ammunitionseffekter från Nya Riga.

Historik: Nya Riga byggdes av Charles Sheldon i Karlskrona år 1708 och förde 50 kanoner. Hon deltog i slaget vid Rygen 1715.
Händelseförlopp: Nya Riga hade just kommit in från sjön och man arbetade med att ta i land krutet. Krutespingen hade redan en stor del av krutet ombord då kl 8 om aftonen hela akterskeppet på Nya Riga (vissa senare källor anger förskeppet) av okänd anledning sprang i luften. Olyckan, som skedde vid Proviantsberget, skadade flera hus i staden. Amiralitetskyrkan förlorade bland annat alla fönster på östra sidan. Som tur var låg vinden åt sådant håll att elden inte antände flottan och varvet.

Vraket efter Nya Riga timrades sedermera in med pålar vilket kan ses på kartor från 1700-talet. På en tavla från samma tid nyttjas vraket/pålningen som brygga.

På redden låg "Riga vrak" till hinder för passerande fartyg till år 1870, då det upptogs av flaggkonstapel Gummesson vid övande av flottans dykare. Se även bärgnings och forskningshistorik.