Hamnanläggning (L2013:9728)

I samband med utbyggnad och förtätning i Solbergaområdet i Tyresö planerade kommunen att förlägga nya VA-ledningar förbi lämningarna efter Uddby kvarn (RAÄ-nr Tyresö 125:1) Ledningssträckningen förbi kvarnlämningen skulle delvis dras på land och delvis i vattnet. Länsstyrelsen i Stockholms län beslutade att Sjöhistoriska museet skulle utföra en arkeologisk utredning för att klargöra om ledningsdragningen berörde fornlämningar. Sjöhistoriska museet genomförde utredningen den 4 juni 2014. Utredningsområdet omfattade ett 5 m brett område utmed ca 120 m av den föreslagna ledningssträckningen varav ca 50 m var på land och ca 65 m i vattnet. Ledningens båda landfästen ingick i utredningsområdet.

I vattenområdet påträffades ett kulturlager med fynd som indikerar en datering till 1700-tal. Det påträffades även två fartygslämningar. Fartygslämning 1 är en 3,5 m lång sentida roddbåt medan Fartygslämning 2 är uppskattningsvis 16 m lång och är av äldre karaktär.
På land påträffades kulturlager som genom kritpipsfynd kunde dateras till 1600-1700-tal. Detta lager överlagrar ett äldre skede med utlagda spänger.

Botten längs med den planerade sträckningen inventerades av dykande arkeologer. Ett borrprov med ryssborr togs för att ta reda på om det förekom kulturlager ner i bottensedimenten. En provgrop grävdes för hand för att avgöra det påträffade kulturlagrets omfattning och karaktär. De påträffade fartygslämningarna och provgropen mättes in med GPS. Nio kritpipor från kulturlagret i vattnet kunde dateras till mitten av 1700-talet.

Ett kulturlager kunde konstateras längs hela VA-ledningens sträckning, vilket innehöll tegel, keramik och kritpipor. Vid det norra landfästet påträffades även brända ben. I den södra delen av VA-ledningens sträckning påträffades två fartygslämningar i direkt anslutning till den planerade ledningen och två meter från strandkanten. En provruta grävdes i kulturlagret i vattnet. Provrutan visade att kulturlagret totalt är 0,95 m tjockt. De översta 0,15 m har ett rikligt inslag av fragment av tegel, glas och kritpipor. Därunder vidtar ett lager med huggspån och enstaka kritpipsfragment. Ett flertal pålar var synliga i vattnet strax nordväst utredningsområdet, vilka kan vara rester av en äldre bryggkonstruktion.

Fartygslämning 1 är en mindre roddbåt av yngre karaktär (1900-tal). Lämningen är inte daterad. Fartygslämning 2 är ca 16 × 4,5 m stor och är i princip helt beväxt med alger och sjögräs vilket gjorde det svårt att se detaljer samt skrovets egentliga form. Lämningen är en så kallad halvkravellare. I botten från kölen upp till slaget (vattenlinjen) är lämningen byggd i traditionell klinkbyggnadsteknik. Därefter byter det till kravell ovan vattenlinjen. I lämningen påträffades lösa timmer och plankor. Dessa kan vara delar av skrovet men kan även vara sekundärt ditkomna. Vad som är för eller akter kunde inte avgöras. I ena änden påträffades en ansamling av handslaget stortegel, vilket kan vara en del av lasten eller en murad spis. Det finns endast ett fåtal arkeologiska fynd i Norden med denna teknik. Ett av de äldre kända i Sverige påträffades 1999 i Selångersån i Sundsvall och dateras till 1577. Lösa timmer i Fartygslämning 2 har daterats till 1792 och 1852.

Land
De fem schakten var 1,4 m breda och upp till 4,0 m långa. I samtliga schakt påträffades kulturlager. Schakten uppvisade en liknande karaktär där det översta lagret bestod av humös fyllning med stort inslag av tegel och fynd av keramik och kritpipor. Två kritpipor har daterats till 1640- 1670, respektive 1750. Under det översta lagret fanns partivis ett grått lerlager och under det ett lager med träflis och huggspån. En provruta i schakt 1 grävdes för att undersöka hur tjockt det träflisbemängda lagret var. I samband med detta påträffades lagda brädor/stockar i det träflisbemängda lagret. I tre av schakten påträffades liknande partier med brädor/stockar samtliga belägna i området närmast vattnet. Brädorna/stockarna ligger parallellt med varandra men åt olika håll i schakten. En tolkning är att de utgör utlagda spänger i ett tidigare fuktigt område och att de är äldre än lagret med de daterade kritpiporna. (RAÄ dnr. 3.4.2-3725-2014)