Fornborg (L2009:6686)

Fornborg, 130x100 m (VNV-ÖSÖ), bestående av ett berg som på alla sidor utom i ÖSÖ begränsas av branta stup. I ÖSÖ är terrängen tämligen jämt sluttande och här är två murar lagda. Den största, eller inre muren, är 80 m l och går i en båge i huvudriktning NÖ-SV och är invändigt 0,2-0,7 m h, utvändigt 0,3-0,9 m h, samt 0,4-1,9 m br (på ett ställe 2,1 m br). Stenarna är intill 0,6 m st. Ställvis syns en "slarvig" kallmurning. Strax NÖ om mitten är en ingång. Denna är 1,3 m br och går genom ett parti i muren som är 1,2 m br och 0,5-0,6 m h.

Ungefär från ingången och i en båge åt VSV löper den yttre muren. Denna är 40 m l, 1,5 m br och 0,1-0,4 m h. Denna mur är starkt övertorvad och beväxt med kraftig vegetation varför den är svår att närmare beskriva. Denna yttre mur är på grund av sluttningen lägre än den inre. Ytorna på båda sidor om murarna är tämligen renplockade på sten. Ytan mellan den yttre och den inre muren är slät men döljer rasrester från den inre muren. Stenarna i den inre muren är fria från mossa och vegetation. Murarnas läge är "strategiskt", men i övrigt är de helt gärdesgårdslika.

Enligt PM från uppdragsverksamheten vid Riksantikvarieämbetet 12.05.76 är den nu synliga muren nyanlagd och vilar på äldre mur (svår att urskilja vid inv. tillfället pga vegetation). Denna murs form och utseende överensstämmer inte med den nyligen anlagda. UV utarbetade anvisningar för den nya murens borttagande. Likaså ville man avlägsna utslagsplatsen för golfen. Inget av detta var åtgärdat vid inv. tillfället 28.06.79.

Undersökt 1913 av B Schnittger. Fynd: Rak järnkniv, krukskärvor, hela och fragmentariska lertrissor, klintstycken, brända lerklumpar, slipsten, fragmentariska brynen, kvarnstenar och löpare till dessa. Boplatsfynd (j.å) Inv.14922.