Publicerad av: Riksantikvarieämbetet
RAÄ nummer: Otterstad 379
Alternativnamn: Stora trädgården
Geografisk plats: Otterstad socken, Västergötland
Trädgårdanläggning, rest av, totalt ca 295x140 m (NNÖ-SSV). Den egentliga trädgårdsdelen är ca 225x140 m. Det NNÖ:e partiet har utgjort en s.k. Wiesgarten med lustslott (trädgårdsbyggnad), dammar etc. Den egentliga trädgården omges och begränsas på alla sidor av en enkelradig allé, numera bestående av närmare 90 träd, där kanske en del sekundärt har alléraderna som växtplats. 3/4 av träden utgörs av askar, som är helt dominerande utmed N kortsidan. Även utmed Ö långsidan är asken dominant med inslag av lönn. Detta alléparti är det mest välbevarade, utmed den N sidan är en ask helt död och flera i dåligt skick. Den S kortsidan har drygt 60 % askinslag och i övrigt inslag av lönn, oxel och någon enstaka ek och sälg. Flera av de mera udda trädslagen kan vara sekundärt, slumpartat inväxta i alléraden. Den glesaste sidan är den V långsidan, där ca hälften av träden består av askar och i övrigt av ek, lönn och en oxel. Ca 10 m innanför alléraderna är kraftiga diken utmed båda långsidorna och den S kortsidan. Dessa är 5-6 m br och 1-1,4 m dj. Mellan dikena och alléraderna bildas ett plant parti, 10 m br. Utmed den S sidan är även ett yttre (sekundärt) dike mot åkern, 3 m br och 0,5-0,6 m dj. Även utmed den V långsidan finns ett yttre dike, 4 m br och 0,3-0,4 m dj. Utmed den N kortsidan begränsas den egentliga trädgårdsdelen mot den övre Wiesgarten av ett dike, 2,5-3 m br och 0,3-0,4 m dj.
I det NV hörnet av den egentliga trädgården är en husgrund, se särskild beskrivning. Inom Wiesgarten är ytterligare en husgrund efter trädgårdsmästarens hus, där tidigare lustslottet eller trädgårdsbyggningen stod (se särskild beskrivning). Inom Wiesgarten finns även en brunn samt 4 dammar. Här finns även två skålgropsförekomster på låga berghällar, 186:1-2 (se särskild beskrivning). Från den norra halvan av Wiesgarten utgår en vägbank mot NNÖ, som löper vidare mot slottet (se särskild beskrivning).
Ursprungligen var trädgårdens N och centrala delar geometriskt uppdelade i 20 kvarter, som senare delades i sammanlagt 24 kvarter. Dessa finns kvar ännu på 1915 års karta. Kvarteren omgavs av fruktodlingar. På 1960-talets ekonomiska karta är kvartersstrukturen uppodlad, men den omgivande fruktodlingen fortfarande angiven. År 1951 beslöts att "trädgårdsrelikten" inte hade sådant värde att den måste bevaras. Därefter har hela det inre området innanför dikena uppodlats. Idag är området en stor gräsplan/betesmark.
I trädgårdens N:e del är:
Damm, oregelbunden, ca 15x15 m (NNÖ-SSV till VNV-ÖSÖ) och 0,5-0,7 m dj. Nästan torrlagd vid besiktningen. Är förbunden med en annan damm SSV härom medelst en ränna, ca 15 m l (NNÖ-SSV), 4 m br och 0,3-0,4 m dj. Ca 35 m åt SV är:
Damm, oregelbundet rundad, ca 8x6-8 m (VNV-ÖSÖ till NNÖ-SSV) och 0,3-0,6 m dj. Torrlagd vid besiktningen. Ca 20 m åt ÖSÖ är:
Damm, oregelbunden, ca 16x5-11 m (NNÖ-SSV) och 0,4-0,5 m dj. I det närmaste torrlagd vid besiktningen. Ca 55 m åt SSV är:
Husgrund, troligen vinkelbyggd, ca 10x3,5 m till 10x4 m (NNÖ-SSV till VNV-ÖSÖ). Ställvis synlig stensyll av 0,25-0,6 m st stenar. Spisröse i NV hörnet, 3-4 m diam och 0,3 m h med inslag av tegel och någon enstaka slaggbit (masugnsslagg). Invid SV hörnet är en ansamling av tegelskärv (takpannor). Ca 65 m åt Ö är:
Husgrund, 5x4,5 m (VNV-ÖSÖ). Stensyll av 0,3-0,6 m st stenar. Försänkt bottenyta, 0,2-0,3 m dj. På platsen finns tegel, brädor, plåt och cementbitar. Ca 55 m åt NÖ är:
Brunn, rund, 1,5-2 m diam och ca 1,2 m dj. Kallmurade sidor av 0,25-0,4 m st stenar. Vattenfylld botten. Delvis igenfylld med jordmassor. Ca 30 m åt SSÖ är:
Damm, oregelbundet oval, 16x12 m (NNÖ-SSV) och 0,4-0,6 m dj. Torr vid besiktningen.
Terräng: SSV-sluttande sedimentmark ställvis med berg i dagen. Hagmark, åkermark och tomtmark.
Antikvarisk kommentar: Huvudparten av anläggningen ingår i byggnadsminnet Läckö slott och kungsgård. Dock inte den NÖ delen med tidigare trädgårdsbyggning, dammar m.m. Denna del bör tillföras området för byggnadsminnet.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.