Fossil åker (L1997:899)

Fossil åkermark, delundersökt, ca 530x300 m (Ö-V) Fossil åkermark bestående av minst ett par hundra röjningsrösen och tippliknande rösen i varierande storlekar samt stenvallar, terrasskanter och hak. Rösena varierar i storlek och karaktär och är 3–8 m i diameter. Ett hundratal röjningsrösen innehåller överst ett sekundärt tippat stenmaterial, utan jordfyllning, som ger anläggningarna en höjd på 1–2 meter. Under de tippade stenarna finns i flera fall en synlig, äldre stenpackning med jordinblandning.
Odlingsytorna avgränsas på många ställen av mäktiga, uppemot ett par meter höga terrasskanter. De mäktigaste kolluvierna uppträder i ytterkanterna, där en i praktiken nästan helt sammanhängande nästan 2000 meter lång terrasskant löper runt om hela området. Denna terrasskant är på några ställen i norra, sydöstra och östra delen närmare två meter hög. De flesta odlingsytorna är välröjda men på flera ställen finns block kvarlämnade i marken. Nedanför terrasskanterna löper ofta tydligt utbildade hak. I sluttningen nedanför åkermarken i nordvästra delen finns flera stensträngar/stenvallar som kan avgränsa odlad mark eller möjligen mindre betesfållor.

I norr finns ett mindre delområde med välröjd odlingsmark, innehållande ett tiotal 2–4 meter stora röjningsrösen och 0,2–0,5 meter höga terrasskanter. Området ligger nedanför moränplatån där huvuddelen av lämningar finns.

I västra delen av området finns, med orienteringen NNV-SSO respektive ONO-VSV, ett knappt tiotal långsmala odlingsytor som avgränsas av 0,5–1,0 m höga terrasskanter och röjningsrösen på rad. Det rör sig här troligen om rester efter bandparcellerade ytor, sannolikt med ett ursprung i tidig medeltid. Den senaste odlingen i området ser på flera ställen ut att överlagra det regelbundet utformade parcellmönstret.

Den fossila åkermarken har legat på den omkring 1875 övergivna gården Stora Skönhult, som då lades in under den nyinrättade Oxhults kronopark. Gården är belagd i skriftliga källor från 1574. Den stora nyröjning som bl a avspeglas i de tippliknande rösena ägde förmodligen rum en eller ett par generationer för övergivandet. Arkeologiska undersökningar under 1990-talet och 2024 visar att en storskalig röjning ägde rum i området under senmedeltid eller en bit i 1500-tal, hypotetiskt i samband med att järnframställningen i den närbelägna Smedjeån etablerades. Delar av den fossila åkermarken kan dock ha ett ursprung i tidig medeltid. Äldre storskaliga kartor saknas över området. På 1920-talets häradsekonomiska karta är området skogbevuxet.