Röse (L2008:9378)

Röse, oregelbundet ca 11x9 m diam (NÖ-SV) intill 0.4 m h av 0.1-1m st stenar. Stenarna ligger mycket oregelbundet. Röset är mycketskadat. Bevuxet med några mindre björkar. Rösebotten, möjl. rest avkvadratiskt röse. På berget ligger rikligt med 0.4-0.8 m st (enstakastörre) stenar, vilka numera ej ligger i någon ordning. På ett ställeinom områdets S del är en liten skyttekoja uppförd av ett 15-talstenar. På själva berghällen är rikligt med skärvig sten, ca 0.1 mst,vilket medför att det ser ut som om murad anläggning ägt rum påplatsen. Bäst bevarad är anläggningen i sitt NÖ hörn. Här är ennågorlunda klart begränsad ansamling av stenar, 0.4-0.7 m st. Denna ärca 6x4 m st och kan ha utgjort det NÖ hörnpartiet av ett kvadratisktröse, som möjligen haft en av sidorna orienterad i riktning (NNÖ-SSV).Möjligen syns en rest, va 3 m l av nordligaste delen av Ö sidanskantkedja. Denna är i så fall 0.4 m h och den kvarstående delen bestårav fyra avlånga stenar, 0.8-0.9 m l. Av skärvspårens utsträckningi Vtycks röset ej ha varit större än 7x7 m.Enl. utsago av Fredrik Andersson i Erserud, som är omkring 70 årgammal, har man här hämtat mycket sten.Revidering 1991:Röset ej anlagt på högst punkten utan på en avsats strax intill.Rösets ursprungliga form kan ej med säkerhet fastställas på grundavde omfattande skadorna. Det förefaller dock mest sannolikt att rösetursprungligen hade en rund form.Avses sannolikt i Djurklou, N., G.: Bidrag till Wermlands AntiquariskaTopografi, i "Värmland Förr och Nu, 1954".