Kanal (L2001:9271)

Gruvområde, ca 300x30-200 m st (NNÖ-SSV), bestående av 3 gruvhål,minst 10grunder eller ruiner till byggnader, 3 kvarstående byggnader, samtbörjan på flera bankar tillmindre järnvägar eller malmtransportleder och 1 kanal med samma funktion.I områdets NV del är:1) Gruvhål, täckt av en gjuten betongplatta, 8-kantig, 6 m diam och intill 0.4 m h. Vidinventeringen 1963 täckt av plåt.30 m ÖSÖ om ovanstående och 4 m Ö om väg är:Gruvhål, numera täckt av en gjuten betongplatta, 8-kantig, 7 m diam och intill 0.4 m h, vidinventeringen 1963 öppet, 5 m diam, med slaggstensfodrad kant ochdelvis vattenfyllt.4.5 m Ö om ovanstående är NV delen av:Gruvhål, i form av ett dagbrott, närmast rektangulärt, ca 60x30-35m st (Ö-V) i den svagtÖ-sluttande markytan, så att V kanten är ca 4 m, Ö kanten 1 m övervattenytan. V, samtdelvis S och N kanten, i V, är kallmurade av slaggsten. Träpålar sticker flerstädes upp urvattnet.Från området har mot S och NV har utgått:2) Rälsbundna malmtransportleder, varav bankar delvis finns kvar.Flera stickspår inomgruvområdet har löpt samman till ett spår mot S och hyttan i Långshyttan. Ett spår gick motNV till Ågruvan, RAÄ-nr 90.Redan före nr 2 grävdes en:3) Kanal, för malmtransport med pråm till Långshyttans hytta (RAÄ-nr 140), vilken ännufinns kvar. Två välvda broar av slaggsten, ingående i två av de ovan nämnda stickspårenbyggdes över denna kanal. En annan, nu försvunnen kanal, kom tillgruvområdet frånDammsjön i N.El- och luftledningar gick i gruvornas senare skede mellan mellanRAÄ-nr 91 och 90.Gruvområdet kallades på en karta från slutet av 1700-talet "Gruvvreten", men där fannsendast en liten jordrymning markerad och övertäckt. Malmfältet upptäcktes 1841 och "denstora stöten", det största gruvhålet, började brytas. De andra gruvhålen tillkom senare. Ettav dessa båda påbörjades 1865 och blev 315 m dj. I början fraktades malmen med oxareller hästar till Långshyttan. Kanalerna för pråmar tillkom troligen på 1850-talet och 1868började man med gråberg från gruvorna anlägga järnvägsbankarna. Gruvbanan drogs avhästar till 1892, då lok tog över. Gruvornas storhetstid började år 1918, då driftenelektrifierades. Driften upphörde 1932. Även RAÄ-nr 92 ingår troligen i Rällingsbergsgruvor, vad namnet beträffar.