Publicerad av: STIFTELSEN BOHUSLÄNS MUSEUM
RAÄ nummer: Mo 46
Alternativnamn: Vassbottens såg
Geografisk plats: Mo socken, Dalsland
Såglämning, ca 50 x 25 m (N-S), bestående av en dammvall och fundament efter sågverksbyggnader. Dammvallen utgörs av kantig natursten, 18 m l, 4 m br (Ö-V) och 0,5 - 1,5 m h. Vattenflödet passerar under dammvallen under ett betongblock som är 3,3 m l, 4 m br och 0,27 m tj. Direkt V om dammvallen finns 1 stensatt fundament, rektangulärt, av övertorvade stenar, 5 m l x 2 m br (N-S) och 0,2-0,4 m h. Vid dess S fot ligger ett mindre röjningsröse. 5 m V om dammvallen finns ett kallmurat kvadratiskt fundament, 1,6 x 1,8 m stort (N-S) och 0,4-0,6 m h.
25 m S om dammvallen finns en kallmurad rektangulär såggrund belägen parallellt med den V sidan av ån. Såggrunden är 11 m l, 9,8 m br och 2-2,5 m h. Direkt S och SV om såggrunden finns på den Ö stranden fragmentariska husgrunder i form av fundamentspelare av huggen sten staplade ovanpå varandra i 2-3 skift, 0,6 - 1,4 m h. Ytterligare 2 delvis raserade pelare finns S om de ovan nämnda. Dessa fyra pelare bildar en kvadrat, omkring 2 x 2 m. Strax S om kvadraten finns antydan till ytterligare 2 pelarfundament.
Tradition: Äldsta belägg för "skvaltesåg" på Vassbottens ägor kommer från 1698, men läget för denna såg är inte känt. Den aktuella sågen kallades Vassbottens såg och tillkom 1844, då Persbyns såg flyttades hit. Samtidigt revs en befintlig kvarn på platsen. Vassbottens såg hade två ramsågar och ägdes av Forsbacka bruk. Bruket sålde sågen på 1880-talet. Siste ägare blev riksdagsmannen Arthur Casenberg, som köpte anläggningen 1912 och lade ned den 1916. Det har funnits en eller flera lägenheter kopplade till sågnäringen. Torpet Sågen var bebott fram till 1918.
Terräng: Skogsmark, främst barrskog, samt kalhygge.
Orientering: Ca 50 meter uppströms och N om den plats där en markväg korsar ån.
Antikvarisk kommentar: Uppdatering av lämningstyp, uppdatering av beskrivning och aktualiserad antikvarisk bedömning efter besiktning 2025.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.