Publicerad av: Riksantikvarieämbetet
RAÄ nummer: Norberg 76:1
Alternativnamn: Bråfors hytta
Geografisk plats: Norberg socken, Västmanland
Hyttområde, 265 m l (NV-SÖ) och intill 75 m br bestående av 1 masugnsruin, 1 rådstuga(?), 1 område med sotsvärtad mylla, 1 uppfartsramp, 1 kanal och 2 slaggvarpar. I områdets SSV del är: masugnsruin, bestående av en hög av jord och sten, 15 m diam och intill 4.5 m h. Ruinen har ursprungligen varit kvadratisk, då stenfundamentet ställvis är intakt i Ö delen och bestående av 1-2 m st block sammanhållna med järnband och ankarslut. I mitten är rest av masugnspipan, 2.75 m i inre diam och 0.5 m synlig dj, intill 1 m h från utsidan. Insidan är klädd med 0.25 m st ställstenar, starkt översintrade. Intill och Ö om masugnsruinen är en stenskodd vattenränna. Intill och V om masugnsruinen är: rådstuga (?), 12x12 m (N-S), markerad av en grund fördjupning. 5 m N-Ö om masugnsruinen är: slaggvarp, 80x50 m (NNV-SSÖ), oregelbundet, och intill 5 m h, utplanat i NV och ställvis urschaktat i SÖ. Slaggen är brunaktig till blågrön och pipig till glasartad, typisk järnhytteslagg. Intill och NNV om ovan är: område med sotsvärtad mylla, 35x20 m (N-S). Sannolikt platsen för kolhus.Intill och N om ovan är: uppfartsramp till kolhus, ca 6x3 m (N-S), intill 2.5 m h, av tuktade stenblock.Delvis omslutande samt beläget N om ovan är: slaggvarp, 40x25 m (ÖNÖ-VSV) och intill 2.5 m h. Närmast helt övertorvat. Slaggtyp enligt ovanstående slaggvarp. Omedelbart NNÖ om ovan är SÖ änden av: kanal, 140 m l (NV-SÖ), 1-1.5 m br och 1 m dj, med vallar på ömsesidor, 1-1.5 m br. Vallarna är på utsidan intill 2 m h. Kanalen är delvis bortodlad i N delen. Kanalen har ursprungligen lett vatten från Gatjärnen. Sista blåsningen gjordes 1902. Bråfors hade bergsmansgård eller hytta, omnämnd 1400-1475. Det exakta läget är dock ej klart. Bråfors tidigare hyttor har sannolikt legat vid bäcken i områdets SÖ del, vars sidor är delvis stensatta.
Terräng: V sidan av bred bäckravin. Skogs- och hagmark (barr- och lövträd).
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.