Stenkammargrav (L1963:6878)

Gånggrift, undersökt och borttagen. Vid en privatinventering 1925 och 1930 (H. Svensson) beskrivs graven, vilken enligt markägaren borttogs i början av 1900-talet. Vid borttagandet iaktogs en kammare av kantställda kalkstenshällar, av vilka några lutade innåt, samt en gång åt öster med mindre sidohällar. Takstenarna var redan borta. Runt graven ska ha funnits mycket kullersten, medan jorden i graven var betydligt mörkare. Inga fynd eller skelettdelar hade iakttagits. På platsen påträffades senare 1 sländtrissa och 1 rakkniv av brons, vilka inkom till SHM år 1926 (SHM 18119). På 1950-talet påträffades vid plöjning en skalle, vilken grävdes ner igen. År 1997 ytplockades i ploglagret en ansenlig mängd ben inom ett ca 6x2 m stor yta.
Vid arkeologiska undersökningar år 1999 och 2001 påträffades och identifierades konstruktionsdetaljer i kammare och gång: kalkhällar, platser för uppdragna sidohällar, kallmursrester, fundamentrännor, stödstenar, tröskelsten och nischhällar. Genom dessa iaktagelser har kammarens och gångens utsträckning kunnat rekonstrueras. Kammaren har varit ca 9,1x1,8 m (NNÖ-SSV) och gången, som utgått från mitten av kammarens ÖSÖ långsida har varit 10,5x0,9 m (ÖSÖ-VNV). Den omgivande högens diameter beräknas ha varit knappt 30 m.
Vid undersökningarna påträffades fynd av ca 9800 fragment av människo- och djurben, varav 8381 människoben, 268 djurben och 1142 obestämbara fragment. Majoriteten var obrända, endast 6 brända benfragment. Det minsta möjliga antalet registrerade individer uppskattas till 44 st. Sannolikt är detta dock en stark underskattning av det ursprungliga antalet. Av dessa har det kunnat identifieras 14 mer eller mindre fullständigt artikulerade skelett i kammaren, varav alla utom en i den centrala delen av kammaren. Kropparna är antingen orienterade i kammarens längdriktning eller vikelrätt mot denna. Samtliga av dessa efter vuxna individer, varav 7 kvinnor och 2 män. Med all sannolikhet har dessa lagts in som hela kroppar i kammaren, troligen invirade i skinn eller hopbundna med armar och ben uppdragna mot kroppen.
Övriga fynd: 7-9 benspetsar/nålar, 15 genomborrade tandpärlor av djurtänder och 30 ej genomborrade djurtänder, 6 genomborrade björnfalanger, 1 hänge av ben eller horn och 2 dekorerade rörbensföremål; 31 keramikskärvor, varav 13 vid gångens mynning, därav 3 dekorerade; 167 poster med 245 bärnstenspärlor och fragment, varav 117 kan typbestämmas; 27 flintor, alla vitpatinerade, varav 1 spånpil, 1 avslagsskrapa och 1 avslag med retusch; 2 bitar kvarts, varav 1 spån; 2 fragment av bronsnål; 1 metallbleck samt recenta fynd av glas- och porslinsbitar och 1 järnspik.
Femton C14-dateringar på människoben (varav ett utgått på grund av fel), varav 13 inom intervallen 4455±40 BP och 4220±45 BP (okalibrerat), kalibrerad datering i intervallet ca 3300-3800 BC, mellanneolitikum; 1 datering till 3615±40 BP (okalibrerat), efter kalibrering ca 2000-1900 BC, senneolitisk tid.
I sökschaktets N ände påträffades på ett mycket begränsat område, ca 0,2 m diam, en samling keramik av järnålderskaraktär samt en mindre mängd brända ben. Fyndet tolkas som rester efter en brandgrav från järnåldern, som satts ner i högens yttre del. Även den ovan omtalade rakkniven av brons, som hittats på kullen sluttning, torde komma från en förstörd sekundärgrav.
(Raä dnr: 321-3465-2011)