Publicerad av: STIFTELSEN BOHUSLÄNS MUSEUM
Alternativnamn: Saltverket
Geografisk plats: Skee socken, Bohuslän
Grund efter saltverk i form av en rektangulär uppbyggd plan terrass av jord och sand, 60 x 10 m (NNV-SSO). I O ansluter terrassen mot en brant sluttning. I V avgränsas anläggningen av en 1,5-2,5 m h terrasskant mot en strand. Terrassen är bevuxen med gräs och över hela ytan finns ställvis synliga stenar samt gropar. Den största gropen är 2 m i diam. och finns i den S delen av terrassen. I N ligger en 8 x 5 m stor husgrund (Ö-V), som är täckt med murbruk och recent tegel.
Tradition: På platsen anlades ett saltverk år 1667 av assessor Isak Enefelt och saltmästare Hans Fris för kronans räkning. Anläggningen bestod av ett stort hus för saltsjudning med inledningsvis åtta saltpannor, ett torkhus för saltet, ett bostadshus för saltsjudaren, ett mindre bostadshus för arbetsfolket samt två bryggor och tre pumpar vid stranden. Saltverket var i bruk i nio år, men saltproduktionen tycks ha legat nere i olika omgångar. Verket hade bland annat problem med lönsamheten, då det var svårt att konkurrera med det importerade saltet. I samband med Gyldenlöwefejden 1676 invaderade norska styrkor och på Gyldenlöwes order bortfördes saltpannorna, en del av husen samt saltmästaren Hans Fris själv. Anläggningen uppfördes på nytt i Tönsberg i Norge, där saltmästaren sattes att koka salt fram till sin död strax före krigets slut 1679. Kvar vid stranden på Hällekind fanns år 1682 några ruttna byggnader, som delvis saknade tak. Saltverket byggdes aldrig upp igen. Platsen kallas Saltverket eller Amandaviken. Amandaviken var under början av 1900-talet en lägenhet under Hällekind, vars namngivare ännu levde under 1940-talet.
Terräng: Sandstrand vid fot av kraftig V-sluttning.
Orientering: På strand vid foten av en kraftig V-sluttning, där en vandringsled svänger av mot NNV.
Antikvarisk kommentar: Husgrunden var kraftigt övervuxen och därmed svår att bedöma vid besiktningen. Husgrunden bedöms vara väsentligt yngre än lämningen i övrigt.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.