Publicerad av: Riksantikvarieämbetet
RAÄ nummer: Björkö 164
Geografisk plats: Björkö socken, Småland
Kvarn, uppgift om. Enligt ett äldre kartmaterial från 17- och 1800-tal framgår att en mjölkvarn har funnits vid det som idag kallas Fuse damm, eller snarare S om själva dammen där dagens bro går över vid den gamla skolan vid Nömme.
En viss förvirrning har skett angående benämningar av de kvarn- och dammanläggningar som idag finns kvar lite längre söderut. Dessa benämns felaktigen Fuse kvarn, men ska enligt flera äldre kartor och protokoll heta Nömme kvarn. Vid Nömme bros Ö fäste, cirka 20 m söderut låg den egentliga Fuse kvarn. Enligt de äldre kartorna och akterna var kvarnen en samfälld kvarn som delades mellan Nömmeborna och Rödjenäsborna. En hel del uppgifter finns nedtecknade om kvarnanläggningen, samt även hur mycket som maldes, vad som maldes och hur mycket som skattlagdes i detalj (akt E12-34:2, protokoll om samfälld kvarn 1787, akt 06-BJÖ-32.5, Storskifte 1819). Till exempel enligt uppgift från en tidigare markägare i området ska det vid platsen ha påträffats ett flertal kvarnstenar på åns botten och konturer av äldre dammfästen (Björköboken 1995). I akterna finns det även uppgifter om en tidigare kvarn vid Strömmen (Fusån 36) som tillhörde Husartorpet. Kvarnen vid Strömmen var en tullkvarn och raserades redan 1785. Rättigheter och ränta överflyttades istället till den av Rödjenäs och Nömmeborna ägda nya kvarnen vid Fuse (RAÄ Björkö 164). Uppmärksammad vid specialinventering år 2010. (RAÄ dnr 326-1179-2011)
Tradition: Följande information kan i korta drag fås från akterna: Kvarnen var skattlagd och hade två par kvarnstenar (läs totalt fyra) i drift, det vill säga två hjulaxlar som drevs med ett vattenhjul i norr och ett i söder. Av detta förstår vi att utväxlingen och produktionen av malandet var stort, vilket också märks i redovisningen av avkastningen. Det ena kvarnstensparet tillhörde Rödjenäs Säteri och var därmed fri från skattbeläggning. Ägaren till säteriet hade dock en inbördes överenskommelse med Nömmeborna att betala halva skatten på det andra stenparet som Nömmeborna hade. Säteriet skulle dessutom inte ha mer än hälften av den inkomst eller tulltäkt som båda stenparen inbringade. Det hela blev sedermera en bra uppgörelse för Nömmesidan. Enligt Laga skifteskartan från 1888 för området finns inte Fuse kvarn och såg kvar i drift, utan tycks vara raserade. Däremot var Nömme kvarn fortfarande i drift.
Terräng: Åkant.
Orientering: 20 m S om Nömme bros Ö fäste samt 40 m Ö om skolan.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.