Fartygs-/båtlämning (L1996:6543)

Förlisningsuppgift.

Status: Bärgad
Händelseförlopp: En Varbergslotsbåt och TV 257 tog haveristen (Rose-Marie) under bogsering. Besättningen bärgades av Rk, Gunnar Karlsson. Länsning påbörjades från Scandia, men fick avbrytas eftersom Rose-Marie sjönk för snabbt. Scandia tog i stället över bogseringen för att dra fartyget mot grundare vatten utanför trafikstråket och fiskevatten. Fartyget sjönk på angiven position.
Historik: Förste kaptenen blev R J Kunst i Groeningen och fartyget döptes till Slamat. Detta rederi blev emellertid inte långlivat och redan efter ett år, i februari 1940 blev Slamat ett svenskt fartyg. Hon köptes av Rederi AB Erling i Göteborg bakom vilket H Galeen stod. Befälhavare blev Sven Engström, Lundby och det nya namnet Monica.
Den 26 december 1945, då hon var under befäl av Nils Erik Johnsson från Stockholm var på resa från Workington i England till Frankrike, blev Monica minsprängd. Skrovet klarade sig men en del skador i maskineriet och inventarierna uppstod. Personskadorna begränsade sig till ett skadat knä och en hand. Man kunde dock fortsätta för egen maskin till Lorient, dit man anlände påföljande dag.
Exakt en månad senare, den 26 januari, var nästa olycka ett faktum. Man stötte hårt på grund i engelska kanalen och blev stående på grundet i 23 dagar. Under tiden hade man fått lämna fartyget vid en storm varvid skotten till babords hytter blivit sönderslagna och skansen vattenfyllts. Hon kunde dock hållas läns för egna pumpar och den 18 februari kunde Monica, efter att lasten lämpats överbord, dras loss av två bogserbåtar. Hon bogserades därefter in till Dover. Anledningen till olyckan ansågs vid sjöförklaringen bestå i ansvarslöst navigerande, bl a hade man inte skaffat sig rättade sjökort efter kriget. De korten som fanns ombord var från 1937.
Redan i maj 1946 såldes Monica, efter att hon iståndsatts av Chantiers Navals Jos Boel et Fils i Tamise vid Antwerpen, till Stockholms rederi AB Svea, för att senare överlåtas till ett nybildat rederi, Malmö rederi AB, varför nya hemmahamnen blev Malmö. Monica fick behålla sitt namn och ny befälhavare blev Bror Gotthard Johansson från Ektorp. Tidigt på morgonen den 24 maj 1947 befann sig Monica vid Goodwin Sands utanför Englands ostkust på resa Hayle-Rotterdam i vattenbarlast. I den täta tjockan pejlades ett mötande fartyg girande babord med god fart. Sammanstötningen blev mycket lätt och Monica fick av stöten bara skador på ett ankare som törnade mot skrovet på det mötande fartyget. Detta var en barlastad amerikansk tanker, Newhall Hills om 10440 brt, tillhörigt Pacific Tankers i San Fransisco. För detta fartyg blev kollisionen förödande. Vid det lätta skrapandet mot skrovet bildades en gnista som antände gaserna i tankarna och vid den kraftiga explosionen sprängdes hela förskeppet bort och en man omkom. Av tryckvågorna kastades Monicas lastluckor ut i sjön, däcket och brädgången blev deformerad, samtliga fönsterglas krossade, riggen slets ned och utkiken fick göra en luftfärd från backen och ner midskepps.
1953 byttes Monicas motor ut mot en 5-cylindrig Alpha-diesel på 330 hk. 1958 köpte Lennart Pettersson, Rederi AB Björnö, fartyget för 430.000 kr och bytte namnet till Ellinor. Redan i mars 1960 bytte fartyget åter ägare för 425.000 kr och hamnade hos ett partrederi i Skärhamn med Elon Gösta Johansson som huvudredare. 1965 såldes fartyget till Tage Einar Davidsson och Göte Lindbom för 425.000 kr och Hamburgsund blev ny hemmahamn. Fartyget döptes av dessa om till Ellinora eftersom de sedermera skaffade ett annat fartyg som de döpte till Ellinor. För 290.000 kronor köpte Per Ivar Pettersson fartyget 1972 och gav det namnet Malö efter sitt gamla fartyg och den nya hemmahamnen blev Ellös på Orust. Efter fem år på Ellös såldes fartyget 1977 till Else-Marie Hartzell. Fartyget återfick ett av sina tidigare namn, Ellinor, och ny hemmahamn blev Ronehamn på Gotland. 1979 såldes fartyget på nytt och namnet blev Bysen. Priset hade nu stigit till 630.000 kr och köpare var Rederi AB Bysen bakom vilket Anita Hägg stod. Fartyget fick behålla sin tidigare hemmahamn. I juli 1982 fick, den nu svartmålade Bysen, sitt sista namn, Rose-Marie. De nya ägarna var Sune Valdemar Edius och Rose-Marie Edius från Norsborg, vilka betalat 685.914 kr för fartyget. Till hemort valdes Karlshamn.

Bärgningar: Den 7 december 1984 lyftes Rose-Marie från 17 meters djup och bogserades in till Falkenberg. Man kunde därvidlag konstatera att en bottenventil öppnats. Hon köptes för upphuggning av Falkenbergs Bildelslager för att skrotas bit för bit.
Övrigt: Tidigt 1939 färdigställde man på NV Scheepswerf Gebroeders van der Werf i Deest, Holland sitt nybygge nr 207. Hon var en mycket tidig representant för den då så moderna holländska coastern av raised quarter deck-typ som kommit några år tidigare. Lastförmågan var 470 ton i ett lastrum med två luckor. Hon fick två fällbara master med bommar, två vinschar, centralvärme, elektiskt ljus och plats för 145 ton vattenbarlast. Framdrivningsmaskineriet utgjordes av en 6-cylindrig MAN-diesel om 300 HK som kom att göra tjänst tills 1953.

1984.05.07 anmäler Sjöfartsverket att man har för avsikt att spränga resterna av Rose-Marie. Huruvida så skedde finns det inga uppgifter om i SMA.

Länspumpen anger längd 45,21 m; bredd 7,66 m; djup 2,50 m,
brutto 396 reg ton varav 235 under däck, netto 170 reg ton, djupgående 2,90 m.