Fornborg (L2020:5211)

Fornborg, ca 100x20-40 m (N-S), belägen på en bergsrygg med två toppar i vardera änden, avdelade av en mindre sänka. Berget begränsas i Ö av branta stup. Längs N och Ö sidan varvas mindre stup med partier av stenvallar. I NÖ är en svängd vall som följer bergets form. Den är ca 30 m l (NNV-SSÖ), 1,5 m br och 0,3-0,5 m h, av 0,3-0,7 m st stenar. Några större jordfasta stenblock ingår. På krönet av Ö kanten är en kantställd sten, 1 m h, 1,5 m br (NNV-SSÖ) och 0,3 m tj. I svackan mellan bergskrönen längs Ö kanten, är ytterligare en vall, ca 15 m l (NÖ-S), 1,3 m br och 0,4-1,2 m h, av kallmurade, 0,3-1 m st stenar. SÖ begränsningen utgörs möjligen av en kraftigt raserad vall, ca 25 m l (NNÖ-SSV), 1 m br och 0,3-0,6 m h, av 0,3-0,6 m st stenar med större jordfasta stenblock. I NV kanten löper en djup klyfta genom berget. Den är ca 20 m l (NNV-SSÖ) och 2-2,5 m br och kan ha utgjort uppgång till borgen. Längs VSV kanten ligger spridda stenar, möjligen rester efter en nedrasad mur. Där klyftan börjar i NNV är ett större jordfast block. Vid dess slut i SSÖ är en möjlig ingång, 1,5 m br, begränsad av ett större stenblock i ÖNÖ och i VSV av en vallstump, 1,5 m st och 0,7 m h, av 0,2-0,5 m st stenar. Flera stenar i vallarna är skarpkantade. Många stenblock ligger utrasade från berget, varav vissa kan ha ingått i konstruktioner. Vissa block är frostsprängda medan andra verkar ha brutits ur berget.
Ca 70 m S om fornborgen är ett stenbrott (se L2020:5210), där det enligt traditionen har brutits sten, som använts vid byggnationen av Mariestads domkyrka. Det är möjligt att sten även brutits härifrån.