Publicerad av: Riksantikvarieämbetet
RAÄ nummer: Baltak 25:1
Geografisk plats: Baltak socken, Västergötland
Ödekyrkogård, 60x40 m (NÖ-SV), begränsad i SV, NV och NÖ av en sten-mur, intill 1 m h och lagd som en skoning i den nedre delen av sluttningen. Åt SÖbegränsas kyrkogården av den branta, delvis grävda, sluttningen mot Tidan. In-gång till kyrkogården är i N hörnet. Ungefär mitt på kyrkogården,9 m SV omkyrkogårdsmuren (SÖ-NV) och något försänkt i förhållande till kyrkogårdens SÖdel är: Kyrkogrund, 26x9 m (ÖNÖ-VSV), bestående av (från V) grundmurar tilltorn (eller vapenhus?) 6x7 m, långhus 11x9 m, kor 5x6 m samt en halvrund absid5x4 m. I SV intill tornmuren är möjligen grunden till ett vapenhus, ca 3x3 m. Mu-rarna är, 1-1.5 m br, 0.3-0.6 m h, grunden till vapenhuset i SV dock i marknivåoch till större delen övertorvade. 2 m VSV om tornets NV hörn är grunden, ocksåden övertorvad, till en klockstapel, 5x6 m, (?, enligt skiss från1830-talet av kyr-koherde Carl Landtmansson). Lutade mot insidan av grundmuren tilltornets Nvägg är två gravstenar av kalksten, 45 cm br, 4 cm tj och 1 m h resp. 40 cm br, 10cm tj och 65 cm h. Båda är avrundade och profilerade upptill samthar vittrade ochotydliga inskriptioner.Den större har inskriptionen: A.S1698Den mindre har inskriptionen: N...1700Båda är överst prydda med porträttmedaljonger i relief. I tornrummets NV hörnstår också ett fragment av en stenpelare löst uppställt. 5 m N omNÖ hörnet avgrunden till koret är en gravsten, 0.5 m br och 0.3 m h. Stenen saknar synbar in-skription men bär spår av bearbetning. Stenen är ituslagen. 2 m Nom kyrkogrun-dens N långsida är ett i sen tid rest metallkors, ca 4 m h. På kyrkogården, kringoch inom kyrkogrunden, finns talrikt med sten, en del sannolikt utrivet byggnads-material. Kyrkan som byggdes på 1100-talet var uppförd i sandstenoch revs 1839.Kyrkogården är beväxt med några lönnar samt syrénbuskage.
Terräng: Mindre moränrygg invid å.
Antikvarisk kommentar: Ödekyrkogården är efter Baltaks gamla kyrka.X=6449.67, Y=1389.37
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.