Hyttområde (L1983:3871)

Hyttområde, för framställning av koppar, ca 140 ×70-100 m (N–S) bestående av 1 hyttlämning, 1 husgrund historisk tid, 4 slaggvarp. Omedelbart S om hyttdammen/dammluckorna och V om Nyköpingsvägen ligger 1) Hyttlämningen, synlig på den Ö sidan av vattendraget som en svag förhöjning, ca 6 – 7 m i diam och ca 0,4 m hög, vilken begränsas i V av ån och en ca 1,5 m hög och ca 10 m l (N-S) kallmurad stenskoning i upp till 3 skift av kantig/tuktad natursten, ca 0,5 - 1 m st, vissa med spår av borrhål. Stenskoningen är på ett ställe genomgrävd (Ö-V), vilket kan vara ett uttag för ett vattenhjul eller möjligen en skada. I vattnet nedanför, V om stengrunden, ligger utrasade stenar. I S avgränsas förhöjningen av en gles lagd syllstensrad av 0,3 – 0,7 m st stenar. Mitt emot på V sidan av ån finns ytterligare en kallmurad stenskoning i upp till tre skift, ca 7 m lång (N-S) och 2 m h, av tuktad kantig natursten, 0,4 – 0,7 m st. Ovanpå syns en gjuten betonggrund, ca 7 x 5 m st (N-S) och 0,3 m h. S och SSV om hyttlämningen, i Ö åbrinken, finns två rektangulära stenfundament, ca 7 x 1,5 m och 4 x 1,5 (N-S) st och 0,5 m h, av rundad natursten, 0,4 – 0,7 m st. Fundamenten ligger parallellt, med ett avstånd om ca 2 m, mellan varandra. Kopparhyttan finns utmarkerad på kartor från år 1794, 1845 och 1861. Enligt uppgift är det här även platsen för den första masugnen som anlades år 1623. Inom samma område, ca 6 m SÖ om hyttlämningen på Ö sidan av ån finns 2) Husgrund historisk tid, rektangulär ca 27 x 10 m (N-S). Det NV hörnet och den V långsidan av stengrunden är synlig och utgörs av glest lagd natursten, ca 0,6 – 1 m st. I övrigt syns den som en förhöjning, delvis täckt av påförda massor, troligen i samband med vägförbättring. Enligt karta- och beskrivning från 1840-talet uppfördes byggnaden år 1834 som ett kolhus. Övertorvad och beväxt med lövträd. Delvis omgivande nr 1 & 2, S därom och på Ö kanten av åbrinken angränsande till väg i ÖSÖ kanten och följande ån i VNV är: 3). Slaggvarp ca 85 x 30 - 50 meter (NNÖ – SSV), i marknivå i Ö och ÖSÖ och följande sluttning ned mot ån i V och VSV. Slagg förekommer mycket rikligt i åfåran och bildar på sina ställen öar och övertorvade förhöjningar i vattendraget. Ca 15 meter Ö om lämningarna 1, 2 & 3 och Ö om vägen är: 4). Slaggvarp, rest av 60 x 20-40 m (N – S) och intill 2 m hög (i N). Till stora delar bortförd ned till ursprunglig marknivå. I NV hörnet är en ca 10 x 4,5 meter st förhöjning (Ö – V), 0,6 meter hög med talrika tegelbitar synliga. I den NÖ högsta delen, syns talrikt med kol och sotblandad jord i brottytor. Enligt karta från år 1794 fanns här en kolstack, ett rosthus och en kalkugn med bodar. På kartor från år 1845 och 1861 finns en byggnad på platsen i form av ett rosthus. Området beväxt med blandskog och lövsly. Ca 15 meter N om Nr 1-3 är: 5) Slaggvarp, rest av, 25 x 10 m (NNÖ-SSV) och intill 0,6 m högt. Ursprungligen troligen del av Nr 3. 6) Ytterligare slaggförekomst i områdets nordvästra del i anslutning till Hyttvägen. Ej synlig i ytan. Framkom vid schaktning mellan 0,20-0,8 m under dagens marknivå. Längst i sydöst finns uppgift om en kalkugn enligt 1794 års karta.