Hytt- och hammarområde (L1950:2923)

Hytt- och hammarområde, Tjärnäs hytta, ca 350x250 m (Ö-V), bestående av 1 masugnsruin, 2 hammarruiner, 4 slaggvarpar, 1 plats för rostugn, 1 plats för kolhus, 1 grund till tullkvarn, 1 grund efter malm- och kalkbokare, 1 plats för hjulhus, 1 grund efter tegelbruk, 1 grund efter såg, 1 vattenhjulgrav. Masugnsruinen, hammarruinerna och slaggvarparna är fornminnen (Raä nr 60:1), övriga registrerade som övrig kulturhistorik lämning (Raä nr 60:2).
Masugnsruin (1), 9x7,5 m (N-S) och 2,2 m h, av 0,1-2,1 m st stenar och block, med plan överdel som är täckt av plana järnplattor. På dess mitt flera järnplattor som bildar en 2 m diam och 0,5 m h markering av gamla pipan. På den hela runda plattan är test i högrelief: TJÄRNÄS BERGSMANSHYTTA / DENNA HYTTA GUNDADES 1815 / NEDBLÅSTES 1882 / RASERADES / RUINEN IORDNINGSTÄLLDES 1959 (se skiss i inventeringsboken, skannat dokument). På mitten av N sidan ett bröst, 3 m l, 1,5 m h och ca 1,5 m dj. Avsmalnande mot centrum som består av en tegeluppmurad ugnsbotten. Omedelbart S om masugnen är en kallmurad platå, 7,5x5,5 m (ÖSÖ-VNV) och ca 1 m h. Omedelbart S därom forsen som rinner åt Ö. Runt de övriga sidorna är en urschaktning, 4-6 m br, 1-2,5 m h och delvis med kallmurade väggar.
Ca 10 m Ö om masugnsruinen (1) är: Slaggvarp (2), oregelbunden och ställvis svåravgränsad, ca 60x25 m st (ÖNÖ-VSV) och 0,2-3 m h. Övertorvat med ställvis i ytan rikligt med hyttslagg. V delen mot masugnen är terrasserad av i kallmur lagda stenar, den S sidan sluttar brant ner mot ån. Intill den ÖNÖ delen är ett uthus samt en jordkällare av slaggsten, den senare närmast inbyggd i varpet. Mot N är varpet svåravgränsat och ligger här mot tomtmark. Sannolikt fortsätter varpet in på tomten, N om den på fotokartan markerade gränsen för varpet. Rikligt med slagg kan ses i en vid tomtgränsen byggd, låg terrass av slagg samt i trädgårdstäppa och en av slagg uppförd anläggning på gräsmattan i N delen av tomten.
Ca 55 m N om ÖNÖ delen av slaggvarp (2) är: Slaggvarp (3), nu ca 25x10 m st (NÖ-SV) och intill 1,5 m h. Övertorvat med ställvis i ytan rikligt med hyttslagg. NÖ delen avschaktad och i SSÖ-SÖ delarna är två uthus inbyggda mot varpet samt i S:a delen är en jordkällare.
Ca 35 m NV om slaggvarp (3) är: Slaggvarp (4), 70x40 m st (NV-SÖ) och intill 6-7 m h. Avplanat topparti, ej torvbundet, med slagg i dagen. I SÖ-S-SV är varpet påverkat av tomtplanering och fortsätter troligen in på tomter, främst i S.
Ca 20 m V om masugnsruinen (1) och V om väg (N-S) är: Platsen för rostugn (5), området är något terrasserat, kraftigt omrört, med i ytan hyttslagg och sten, varav åtskillig är skörbränd.
Ca 15 m NÖ om masugnsruinen (1) är: Platsen för kolhus (6). Platsen utgöres av en terrass, nu till större delen bestående av tomtmark.
S om ån är Följande:
Ca 10 m SSÖ om utbyggnaden till masugnsruinen (1) och intill och S om ån (Ö-V) är: Grunden till tullkvarn (7), kvadratisk, 13 m i sida (N-S). Grundmuren närmast i skalmur, 1,5 m br och 0,1-0,2 m h, mot en intill 1,3 m h (?), av 0,2-1,2 m st stenar och block. I mitten är fyra kvarnstenar och två lagerstenar upplagda.
Ca 10 m V om grunden till tullkvarn (7), intill och S om ån (Ö-V) och intill och Ö om S brofästet är: Grund efter malm- och kalkbokare (8), ca 12x6 m (Ö-V), V delen i form av en terrass, stenskodd i kallmur, den Ö delen en urschaktning för vattenhjul, som drivit bokaren.
Ca 20 m S om grunden till tullkvarn (7) är: Platsen för kolhus (9). I Ö delen är numera en jordkällare.
Ca 25 m SÖ om SÖ delen av slaggvarp (2) och i direkt anslutning till och SSÖ om ån (ÖNÖ-VSV) är: Hammareruin (10), 17,5x12 m st (ÖNÖ-VSV), ingrävd i en svag N-sluttning ner mot ån. Skalmurar i 2-3 skift, 0,3-0,6 m h och 1-1,5 m br, av 0,2-0,8 m st stenar. I NÖ hörnet är en kvadratisk konstruktion i kallmur, 2,5-3 m i sida och i 2-3 skift, 0,4-0,6 m h, av 0,2-0,8 m st stenar, varav några enstaka slaggsten samt överst några upplagda bottenskållor av smidesslagg. I SV hörnet är en kallmurad grop, 1 m diam och 0,4 m dj. I NV hörnet är ett urtag för vattenhjul, 4,5x2,5 m st och 0,6 m dj. N om NV hörnet är två brofundament i anslutning till ån. Tjärnäs övre hammare, nedlagd från och med 1891.
Ca 50 m NÖ om NÖ hörnet av hammareruinen (10), i direkt anslutning till, och NV om ån (NÖ-SV) är: Hammareruin (11), oregelbunden utsträckning, 35x10-20 m st (NÖ delen i Ö-V), SV delen i NNÖ-SSV). N och mellersta delarna har nu närmast karaktären av en grund, bestående av i kallmurar lagda stenar, 0,2-1 m st, i 1, 2 eller 3 skift. NÖ delen är delvis täckt av ett slaggvarp, bestående av smidesslagg. SV delen har närmast karaktären av en ruin, med väggar av i kallmur lagda stenar, 0,3-1,2 m st. Väggarna är nu i intill 6 skift med en höjd av intill 2,3 m. Ställvis ingår smidesslagg i väggmaterialet. Delvis igenfyllda ytor i V delarna. En bäckfåra löper genom de SV och mellersta delarna. I direkt anslutning till den SV delen är ett brofundament ävensom i ån. Tjärnäs nedre hammare, nedlagd från och med 1876.
Ca 7 m NV om hammareruinen (11) är: Slaggvarp (12), oregelbundet, ca 40x5-15 m st (ÖNÖ-VSV) och 0,2-0,4 m h. Övertorvat. Ställvis syns i ytan och kanterna måttligt till rikligt med smidesslagg. Varpet är svåravgränsat.
Ca 20 m SSÖ om S:a hörnet av hammareruinen (11), intill och S om ån och intill och ÖSÖ om gammal vägbank (NNÖ-SSV) är NV hörnet av: Grund efter tegelbruk (13), rektangulärt, 36x10 m st (Ö-V).
I V delen av området, intill och SSV om ån (ÖSÖ-VNV) och ca 60 m Ö om masugnsruinen (1) är: Grunden efter såg (14), ca 18x7 m st (ÖSÖ-VNV). Belägen i anslutning till dammen NV härom och i direkt anslutning till forssträcka nedom dammluckorna.
Ca 30 m VSV om grunden efter såg (14) är: Vattenhjulgrav (15), rektangulär, 10x3,5 m st (ÖNÖ-VSV) och ca 4 m dj. Nedsprängd i berg. De övre delarna är cementerade. Väggarna består av huggna, murade stenblock, 0,7-1 m l och 0,5 m h. I NÖ delen är en valvad utloppstunnel, ca 2 m br och 0,5 m till vattenytan. Mot NV delen är en "katurukt" (?), plan, 5x3,5 m st (ÖNÖ-VSV) och ca 2 m dj. Mot NNV delen är en dammlucka, 3,5 m br (ÖSÖ-VNV). Mellan vattenhjulgraven och dammluckan är en bro. Anläggningen är inhägnad, En grävd kanal NV härom leder fram mot dammluckan, ca 50 m l (NV-SÖ) och 4 m br. Strax Ö om anläggningen är en mindre husgrund. Mellan dammen och kanalen är en udde, 50x10-30 m st (ÖSÖ-VNV), i vars mitt den gamla vägen (ÖSÖ-VNV) har gått- I och under vägen är masugnsslagg.
Hyttan omnämns år 1561 som "urgammal" och ägdes under 1500-talet av tre bergsmän. År 1646 fanns två bergsmanshyttor i byn, varav den övre anges som kronohytta. Efter en ombyggnad 1724 var produktionen som störst och hyttlaget omfattade de 31 bergsmän. År 1817 uppfördes en ny hytta, som blåstes ner 1882. Det är denna som nu utgör ruin (1).