Hyttområde (L1981:6894)

Hållsjöhyttans hyttområde, byggdes år 1655, privilegierades 15 mars 1659 och nedlades år 1863. En masmästare bodde i Hållsjötorp fram t.o.m. år 1870. På häradsekonomen från år 1864-67 är masugnen utsatt.
Hållsjöhyttans hyttbacke, 360x20-240 m (NNV-SSÖ), bestående av 1 hyttruin, 1 uppfartsramp, 1 blästerkammare, 1 ränna, 1 rostugn.
Hyttruin, 20 m diam och 3 m h. I mitten är en grop, 4 m diam och 2,5 m dj. Gropen begränsas i N kanten av en mur, 8 m l (Ö-V), från insidan 0,4-0,8 m synlig höjd, bestående av 0,4-1,3 m st stenar. 1 m innanför och S om den yttre muren är rester efter masugnspipan, 4 m l (ÖNÖ-VSV), 0,6-0,7 m h. Beväxt med lövsly.
4 m V om hyttruinen är NNV änden av:
Uppfartsramp till masugnen, 12x6 m med raserad diffus fortsättning mot NNV och intill 5 m h mot Ö och masugnen. Uppbyggd av kallmurad gråsten, 0,3-1 m st. I ÖNÖ kanten, mot masugnen, är 2 terrasskanter, 9-12 m l. Anläggningen är beväxt med lövsly.
2 m SÖ om hyttruinen är:
Blästerkammare, 8x6-7 m (VNV-ÖSÖ). Anlagd i sluttning mot NÖ och bäck med öppning mot bäcken. Uppbyggd av 0,6-1,2 m st gråsten. Inre höjd, 1,5-2,5 m.
9 m S om hyttruinen är:
Förhöjning, 6 m diam och 0,6 m h. Starkt jordbemängd samt innehållande slagg och skrotsten. Rest efter rostugn. I anslutning till ovanstående är rasmassor från slänten vilka kan överlagra ytterligare lämningar.
SÖ om masugnsruin är utloppsränna för tidigare vattenhjul. Utloppsrännan ca 150 m l (N-S), 1-3 m br och 0,6-2,7 m dj. Djupaste del i N. I S avtar rännan i sankmark. Enligt skrivelse från D. Damell år 1996 fanns utlopp för vattenhjulskanal 100-120 m S om masugnsruinen.Damell anger att nedan och på V stranden kan älvkanten varit timmerskodd. Innanför strandskoningen är ett hårt sintrat marklager som kan ha utgjort ett golv för någon anläggning. Lagret förekommer längs en ca 25 m l sträcka. Vid inventering år 2021 påträffas dock inget tydligt utlopp för rännan som istället försvinner in i sankmark varifrån vatten strilar ut i älven. Märk väl att älvens flöde idag, vid rännans utlopp, inte är densamma som anges år 1834. Uträtning av älven har skett vid rännan utlopp. Notera även att rännans norra del, vid masugnen, inte visas i 1834 års karta utan där anges ha ett inlopp från älven.
15 m NNV om hyttruinen är en:
Husgrund, ingrävd i sluttning mot SÖ, 3x2 m st (NV-SÖ) och ca 1 m dj av murad slaggsten, enligt en ortsboende föd 1940-tal en byggnad som överfyllts med jordmassor från vägbanken då den anlades under 1950-tal.
Ca 75 m S och 60 m V om hyttruin är:
Slaggvarp, 270x40-115 m st (N-S) och intill 2 m h. Starkt skadat av schaktningar och täkter samt övertvärat av landsväg i SSÖ delen och av infartsvägar till sommarstugor i S och Ö samt av mindre brukningsvägar i SSV och N. På slaggvarpets mellersta del är två sommarstugetomter med till stor del utplanade slaggmassor. Slagg förekommer även i strandplanet.
Ca 90 m NÖ om hyttruin är:
Slaggvarp, 75x15 m st (NÖ-SV) och intill 1,6 m h. Beväxt med träd och ljung. Slaggsten synligt vid vägbanan som korsar slaggvarpen. Slaggen grå, sinnersten grönblå.
Ca 35-40 m N om dagens väg/bro är:
Gamla vägsträckningen över Trösälven. På båda sidor om älven syns en vägbank uppbyggd av grus och sand, ca 20 m l, 2-3 m br. Ingen bro finns kvar. På den V sidan finns 2 kvadratiska timmerpålar som kan ha ingått i ett broräcke. Slaggsten syns i älven.
Dagens väg/vägtrumma utgör plats för tidigare damm enligt karta från år 1834. Sannolikt riven och överbyggd med dagens vägbana under 1950-tal. Stenar från tidigare dammkonstruktion förefaller ha återanvänts vid vägbanken invid vägtrumman. Sträckan mellan den nedre dammen och Dammvall L1980:9954 har fungerat som vattenmagasin.