Hamnanläggning (L1982:8595)

Statens maritima museer (SMM) utförde i juni 2017 en arkeologisk utredning i en del av Nyköpingsån, Nyköpings kommun. Utredningen omfattade ett 200×40 m stort område av ån. Vid västra åkanten påträffades en stenpackning med inslag av tegel, som utgör resterna av en sten­kista. I anslutning till stenkistan påträffades ett antal pålar, som tillsammans med stenkistan har ingått i en mindre hamnanläggning. I vattnet finns dessutom ett antal mindre pålar/ störar, som bildar en rad längs åstranden. Pålar/störar finns både uppströms och nedströms hamn­anläggningen, och på motsatt sida ån. Pålarna har troligen använts i samband med fiske. Två av dessa pålar har daterats till medeltid och utgör fornlämning. Därutöver påträffades en båtlämning av typen eka, som skeppstekniskt bedöms kunna utgöra fornlämning. En 14C-analys har daterat ekan till 1600-1900-tal. På land, bara några meter från stenkistan i vatt­net, påträffades en stenpackning som möjligen kan vara en husgrund, eller mer troligt, rester av ytterligare en stenkista. Objektet har inte lokaliseras på historiska kartor. Stenkistans status som fornlämning är osäker. Det största vattendjupet i utredningsområdet var 4,5 m.

Hamnanläggning
Stenkista, stenansamling på land, pålar och kulturlager Vid en inbuktning i strandlinjen i västra åkan­ten finns en stenpackning bestående av 0,3-0,6 m stora stenar, som bedöms utgöra resterna av en stenkista. Vid stenkistan finns ett antal på­lar. Pålarna, som mäter cirka 0,15 m i diameter, sitter i par i anläggningens mitt. Trä från två av pålarna har daterats genom 14C-analys. Påle 1 är från tiden ef­ter 1950, medan påle 5 daterades inom intervallet 1652-1950. Påle 1-4 ligger i linje med varandra och kan troli­gen ses som tillhörande samma konstruktion. San­nolikt är detta resterna av den brygga som har omtalats, en som var fallfärdig men fast förankrad i pålar. I anslutning till dessa pålar, lite vid sidan av, hittades några plankor som också be­döms kunna tillhöra denna brygga. På land, några meter från stenkistan i vattnet, finns en 5,7×3,7 m stor, rektangulär stenan­samling. Bland stenarna hittades delar av handslaget stortegel, 255×100×62 mm. Möjligtvis rör det sig om en grund till en äldre byggnad, men mer troligt ytterligare en stenkista. På de historiska kartor som studerats finns inga uppgifter om någon byggnad vid vattnet. Även om det inte kan uteslutas att det är en äldre hus­grund så talar det mesta för att det är ett landfäste för en brygga. Någon ålder på denna har inte gått att fastställa. I och i närheten av hamnanläggningen finns ett tunt, utspritt kulturlager som i huvudsak består av tegelstenar (stortegel) och te­gelfragment, men också av en del bearbetade träfragment. Även enstaka djurben och köksgeråd noterades på botten. Teglet är sannolikt ditslängt som utfyllnad. Enligt uppgift kommer teglet från Tuna tegelbruk som låg vid sjön Långhalsens utlopp. Anläggningen, bedömd som hamnanläggning, ligger i strandbrynet och fortsätter ner en bit i slänten i ån. SMM bedömer den som övrig kulturhistorisk lämning.