Stenkistgrav (L1989:5526)

Stenkista och flatmarksgravar, undersökta och borttagna. Kistan var ca 2,4 m l (N-S) och 0,7-0,8 m dj. Av kistan återstod 4 stenar på var långsida, 3 takstenar och 1 gavelsten. Kistan har varit minst 1 om inte 2 stenar längre. Takhällarna hade en gång legat ovan jord, vilket framgick av vittrinsskador. I kistans N hörn låg en massa människoben (inget kranium). I mitten av kistan låg ett kranium med underkäke. I fyllningen i kistans S del fanns 1 dolk av flinta, 14,4 cm l. Enligt F.Hansen har högen byggts över kistan som då var i högens centrum men schaktningsarbeten har gjort att kistan hamnat i högens SÖ hörn. Omedelbart invid hällkistans Ö långsida påträffades 4 skelett som låg tillsammans i en enda hög. Alla hade dock huvuden i N. Det översta skelettet låg i orubbat läge och var det senaste nedlagda vilket skadat de tidigare nedlagda. Bland kranierna låg 1 bryne, 7,3 cm l, 1 flintspån (skrapa?), 3 cm l, 1 flintdolk, 16,9 cm l och 1 bärnstensmycke, 3,2 cm.
Under den ursprungliga markytan, under högen, påträffades 3 skelettgravar, varav 2 var skadade vid hällkistans uppförande. I den första graven låg skelettet i N-S och vilande på V sidan i utsträckt läge med händerna framför eller nedanför ansiktet. Vidhöften låg 1 liten dolk, 11,2 cm l. Invid halsen låg 1 bärnstenssmycke, 2,4 cm l, under bröstkorgen 1 enkel bennål. Ovanför huvudet låg resterna av 1 urholkad ekstock. I grav 2 låg ett skelett under en planka i N-S. I graven låg 1ornerad benspets, 11,2 cm l och på övre delen av högra överarmsbenet låg 4 örnklor. I grav fanns ett starkt förmultnat skelett under en planka, inga gravgåvor. Vid schaktningsarbeten invid gravhögen, Ö om, framkom vid ett ras ett skelett år 1926. F. Hansen kunde vid besök på platsen konstatera att graven sannolikt legat under den, p.g.a.schaktningar, förminskade gravhögen. Gravläge och orientering påminde om de tre tidigare skelettgravarna under högen och de måste, enligt F. Hansen, vara samtida.