Publicerad av: Riksantikvarieämbetet
RAÄ nummer: Låssa 19:1
Geografisk plats: Låssa socken, Uppland
Område med kolningslämningar, ca 70 x 50 m (NÖ - SV), bestående av ca 10 kolbottnar och ca 10 vallomgivna gropar (kolningsgropar? och täktgropar?). - - Kolbottnarna är 5 - 10 m diam (vanl 6 - 9 m) och 0,3 - 0,5 m h. Övertorvade med i ytan sotig jord och i flera fall sparsam, väl krakelerad skärvsten. Den största har delvis kantränna, intill 1 m br och 0,2 m dj. Hälften har flacka mittgropar, 1 - 3 m diam och 0,2 - 0,3 m dj. De delvis vallomgivna groparna är 1,5 - 2,5 m diam och 0,15 - 0,25 m dj. Övertorvade med i ytan i regel sotig jord och ställvis enstaka skärvstenar. Igentorvade/-fallna kolningsgropar och täktgropar? - - Lokalen bedömd av RAÄ:s fornminnesinv. 1951 som gravfält och ombedömdes av RAÄ:s revideringsinv. för EK 1979 genom ytliga provstick som boplats, samt senare av "Rösaringsprojektet" - efter arkeologisk provundersökning 1998 - av Stockholms läns museum som kolningslämningar. 14C-analyser av 5 lämningar gav 3 dateringar till vendel-vikingatid och 2 till senmedeltid. (dnr 326-3422-2004).
Terräng: Svagt SÖ-sluttande moränterrass, i SÖ begränsad av diffus strandvall vid SÖ foten av markant grusås N om sidodalgång. Skogsmark.
Orientering: Ca 60 m V om körväg och 20 m NÖ om stig.
Antikvarisk kommentar: Normalt bör ej skörbränd sten uppträda i kolbottnar (enl. tiotalet platsledare inom Fornm.inv:n och Proj. Skog & Historia), utom i de fall kolmilorna slagit eld och brunnit ned, vilket förefaller mindre troligt. Möjligheten att skärvstenen kommer från underliggande kulturlager (boplats eller smältverksamhet) bör beaktas. Med tanke på att de fem 14C-proven från kolningslämningarna gav vendel-/vikingatid - sen medeltid, bör lokalen R-/(R)-märkas!
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.