Hyttområde (L2008:4960)

Hyttområde, ca 140x120 m (NV-SÖ), bestående av 1 husgrund, lämningar efter 1 svavelkondensverk, 2 parallella slaggstensrader, i marken spridd förekomst av kopparslagg samt plats för smälthytta. Området är delvis bergbundet, NÖ delen delvis kraftigt omrörd och troligen något urschaktad.
Husgrunden, intill områdets SV sida och på krönkant mot brant ÖNÖ-sluttning, är 11x6 m (NNV-SSÖ), med i NNV och VSV sidorna syllstensgrund, intill 0,4 m h av 0,3-1 m l stenar, den ÖNÖ sidan raserad eller bortgrävd. Grunden täckt med slagg och röjningssten intill 1,2 m h.
Lämningarna efter kondensverket, ca 30 m NNV därom och i NNÖ-sluttning, är ca 50x50 m st och utgörs av en byggnadsgrund med utbyggnad och från grunden utgående 5 parallella rännor. Byggnadsgrunden, belägen i NNÖ-sluttning och i bergskant, är 10x8 m (VNV-ÖSÖ) och 0,5-1,5 m h, med i VNV en utbyggnad, ca 6x5 m (NNÖ-SSV) och intill 2,5 m h, högst i NNÖ, uppbyggd av 0,5 m l slaggstenar lagda på tvären. Från grundens NNÖ långsida utgår de fem rännorna, anslutna genom i väggen kvadratiska hål, 0,3x0,3 m st, varav endast två i ÖSÖ är synliga, övriga täckta av rasmassor. Utbyggnaden i VNV har två öppningar, varav en mot NNÖ utsida (ugnsöppning?), 0,3 m h och 0,6 m br, och en mot ÖSÖ och grundens insida, 0,8 m h och 0,45 m br, mellan vilka löper en böjd kanal/gång. Nära ugnsöppningen(?) är i det plana "taket" ett välbyggt rökhål, 1x1 m. De fem i NNÖ sluttning liggande rännorna, utgående från grunden, är ca 40-45 m l (NNÖ-SSV), 0,2-0,5 m br och intill 0,6 m dj (vanligen 0,1-0,3 m dj), kantade av mer eller mindre vittrade 0,5 m l slaggstenar. I centrala delen är delvis bevarade täckhällar, 1-1,2x1 m st och 0,1 m tj, i NNÖ täckta med jordmassor och delvis raserade. I anläggningens nedre del och NNÖ ände är en grop, 2x1 m och 0,6 m dj, stensatt i SSV. Enligt uppgift från Åtvidabergs bruksmuseum byggdes svavelkondensverket upp på 1800-talet, möjligen tidigare, men inga uppgifter finns om det någon gång var i bruk.
De parallella slaggstensraderna, 4-5 m VNV om kondesverkets NNÖ ände, är ca 10 m l (VNV-ÖSÖ) med ca 2 m stenfri yta, av på tvären lagda slaggstenar och i VNV en kortare slaggstensrad som vinklar av mot SSV.

I områdets Ö sida är en ca 40x14-20 m st och 0,6-0,8 m tj (delvis bortschaktad?) övertorvad yta innehållande slagg och talrika naturstenar.
Kopparhyttan låg, enligt en karta från 1858, invid vattendraget mellan stenvalvsbron, RAÄ-nr Åtvid 119, och ladugårdsbyggnad NV därom, möjligen vid den senare platsen. Den benämndes "Smälthyttans husplats".

Redovisat hyttområde utgör del av ett något större område som på kartan från 1858 beskrevs som "Bergsbunden backe, nyttjad till malmrostning och upplagsplats för kol".

På annan karta från samma år betecknas den delvis bebyggda gården och bergsklacken NV därom som ligger NÖ om vattendraget som "Hyttbacken" med "husplatser". Utanför angivet område är i markerna delvis rikliga mängder kopparslag, varav några dokumenterats, RAÄ-nr Åtvid 113;1, 483 och 486. Markägaren har bekräftat att han hittar slagg "lite överallt".

Redan 1764 noterade en bergsvetenskapsman, Daniel Tilas, att det då fanns slaggvarp efter två gamla hyttställen på gården Ed. Året innan hade Åtvidabergs kopparverk anlagt två suluugnar i Ed, vilka sedan byttes ut mot en större suluugn 1844. Verksamheten upphörde på 1870-talet.