Publicerad av: länsstyrelsen
RAÄ nummer: Kvillinge 108:2
Geografisk plats: Kvillinge socken, Östergötland
Tegelbruk, delundersökt, ca 100 x 20-45 m (N-S), bestående av 1 grund med tegelugn, 1 grund efter torklada och 1 husgrund.
Grunden med tegelugn, i områdets S del, är ca 15 x 10 m (NÖ-SV) och delvis ingrävd i SV-sluttning, intill 2,5 m h. Grundens SV del, belägen i äldre åfåra, bestående av en syllstensgrund. Ugnen, belägen utefter grundens NV långsida, är ca 5 m diam (innermått). Insidan av ugnen delvis stensatt, i övrigt bestående av en jordvall med stort inslag av tegel.
Grunden efter torkladan, belägen i områdets N del, är ca 60 x 12 m (NNV-SSÖ) och intill 0,5 m h, bestående av en ställvis iakttagbar syllstensgrund av 0,3-0,7 m st stenar. Grundens begränsning åt NNV endast uppskattad genom framschaktade delar av syllstensgrunden varför grundens längd är något oklar.
Husgrunden, belägen ca 15 m NÖ om tegelugnen, är ca 25 x 10 m (ÖNÖ-VSV), bestående av en ställvis iakttagbar och mestadels gles syllstensgrund av 0,4-0,8 m st stenar.
V om tegelugnen är en väg, ca 20 m l (N-S), ca 2 m br och utefter V kanten intill 0,4 m h. Vägen förefaller ha löpt mellan tegelugnen och lertaget i Ö (L2019:2167).
Tegelmästare, som med största sannolikhet kan knytas till detta bruk, finns omnämnda som boende i Kuddby från och med första tillgängliga husförhörslängd (1764-1776) i Kvilllinge kyrkoarkiv. Kuddby (L2008:1046) var vid denna tid avhyst och brukades under Björnvikens säteri. Tegelbruket är också omnämnt i Erik Tunelds beskrivning över Björnviken år 1831. Tegelbruket kan iakttas på en odaterad karta (sannolikt 1780-tal) över Norrköpings hamn med omgivning, den häradsekonomiska konceptkartan från åren 1868-77 samt på lantmäteriakter från åren 1878 och 1919-1921.
För ursprunglig beskrivning, se nr 2 i Inventeringsbok under Dokument och bilder. Uppgifterna reviderade i samband med projekteringsarbete inför Ostlänken år 2019. I samband med arkeologisk förundersökning år 2020 grävdes ett 10-tal schakt inom området för tegelbruket (Hedvall & Stenqvist 2021). I samband med arkeologisk utredning etapp 2 år 2021, i syfte att identifiera eventuella ytterligare förhistoriska gravar i området (se L2021:809), kom fem sökschakt att beröra syllstensrader som tolkades utgöra torkladans norra och västra utsträckning (Österström 2022).
Terräng: Krön och SV-sluttning av mindre moränrygg med berg i dagen. Skogsmark/igenväxande hagmark.
Antikvarisk kommentar: Med största sannolikhet har grunderna i området under åren genomgått flera olika byggnadsfaser, varför de syllstensrader som ställvis kan iakttas ovan mark och som ställvis schaktats fram (2020 och 2021) kan härröra från olika byggnadsfaser på platsen och därför också från flera olika grunder. Delar av torkladan har tidigare anlagts på platsen för minst en vikingatida grav, se L2021:809. Graven konstaterades vid förundersökningen vara skadad av verksamheten vid tegelbruket.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.