Publicerad av: Riksantikvarieämbetet
RAÄ nummer: Vånga 411
Alternativnamn: Hundekulla hammare
Geografisk plats: Vånga socken, Östergötland
Hammarområde, 60 x 35 m (NÖ-SV), bestående av 1 slaggvarp, 1 dammvall och rester efter platsen för hammaren.
Slaggvarpet, beläget direkt V om den V strömfåran, är 12 x 4-5 m (NNÖ-SSV) och 0,2-0,6 m h, bestående av hammarslagg, kol och sot. I mitten är en grop, 2 m diam och 0,4 m dj.
Dammvallen, i områdets S del, är ca 50 m l (ÖNÖ-VSV--NNÖ-SSV), 2,5-4 m br och 0,2-0,7 m h, av jord och sten. Vallen utgörs av ett ca 3 m l (ÖNÖ-VSV) parti V om den V strömfåran, ett ca 21 m l (ÖNÖ-VSV) parti mellan strömfårorna och ett ca 22 m l (NNÖ-SSV) parti Ö om den Ö strömfåran. Det mellersta partiet, mellan strömfårorna, utgörs ställvis av uppstickande berghällar mellan vilka hålrummen fyllts ut med stenmaterial.
Den sannolika platsen för hammaren är belägen ca 15 m nedströms (VNV) om den tidigare dammluckan i Ö fåran. På denna plats återfinns en mängd stenar i bäcken, varav en uppvisar spår efter hammaraxeln. Stenarna utgör sannolikt rester efter utrasad tidigare kantskoning utefter bäckfåran. Inga grundstenar efter hammaren synliga i området.
Terräng: Småkuperad, ställvis hällbunden, moränmark i bäckravin. Skogsmark (granskog).
Antikvarisk kommentar: Området bör utgöra lämningarna efter Hundekulla hammare. Enligt Bergsten utgjorde denna en av de skogsbygdshammare som tidigt funnits i Vånga bergslag. Hundekulla hammare nämns redan på 1540-talet men återfinns inte i 1639-års längd (Bergsten s. 189). Hammaren omnämns ånyo i 1695-års hammarskattelängd men utgjorde då en mindre redskapshammare (Bergsten s. 192). Enligt uppgifter i Broocman tas Hundekulla hammare över av Finspångs bruk år 1758 efter att länge stått stilla (Broocman 428f).
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.