Publicerad av: länsstyrelsen
RAÄ nummer: Karlskoga 29:1
Alternativnamn: Karlsdals hytta
Geografisk plats: Karlskoga socken, Värmland
Hyttområde, 370x60-185 m st (ÖNÖ-VSV), bestående av 1 hyttruin med masugn samt plats för masugn och 3 rostugnar, 1 blästerkammare, 1 malmtorg med två huvudbanegrunder, 1 järnvägsbank för malm- och kolbana, 2 kolhusgrunder, 4 uppfartsramper, 1 fördämningsvall, 3 byggnadsgrunder,1 apparathus och 1 slaggvarp.
Hyttruin, 60x30-35 m st (VNV-ÖSÖ), bestående av 0,5-4 m h murar av slaggsten och intill 2,5x0,7 m st huggna gråstensblock, indelad i ett lägre och ett högre plan avgränsade av en 1-1,5 m h mur av slaggsten.
26 m VSV om ruinens ÖNÖ hörn är:
Masugnsruin, kvadratisk, 8,5x8,5 m st (NNÖ-SSV), 4 m h mot N och 1,5 m h mot S, av 1,4-1,6 m tj väggar av intill 3x0,7 m st gråstensblock, ställvis cementfogade. Mot N är en 3,5 m br öppning, mot Ö är ett valv, 2-2,5 m br och 2-2,5 m h, förstärkt med järnbalkar i övre delen. Mot S är i väggen en 1 m h och 0,7 m br öppning. Inga rester efter masugnspipan återstår.
Ca 12 m ÖSÖ om masugnen är en kortare murrest av slaggsten, ca 5 m l (NNÖ-SSV) och 0,7 m h, vilken utgör V begränsningen av en 12x8 m st övertorvad förhöjning, 0,7-1,5 m h, vilken sträcker sig mot hyttruinens N ytterbegränsning.
2 m SSV om masugnen är:
Rostugn, rund, 4 m diam och 2,7 m h, uppförd av slaggsten och sammanhållen med järnband, 1-1,4 m h ovan marken samt ytterligare ett i marknivå. Igenfylld och övertorvad på ovansidan.
12 m ÖSÖ om ovanstående är:
Rostugn, rund, 5 m diam och 2,5 m h, uppförd av huggna gråstensblock, intill 1,5x0,6 m st. Igenfylld och övertorvad på ovansidan. Bägge rostugnarna är belägna på det inom hyttruinen avdelade övre planet vilket är avskilt från masugnsplanet genom den slaggstensmur vilken övertvärar ruinen intill mitten fram till dess Ö begränsning.
14 m VSV om masugnens SSV hörn är:
Rostugn, rund, 5 m diam och 1-1,3 m h, uppförd av slaggsten. Igenfylld och övertorvad på ovansidan.
1 m VNV om NNV hörnet av masugnen är:
Blästerkammare, 13x13 m st, i marknivå i S och i övrigt 0,7-1,6 m h, uppförd av slaggsten och innehållande delvis övertorvade massor av slaggsten och enstaka tegelstenar. Från SV inforsar en bäck i byggnadens V del vilken 1 m innanför muren rinner in i en tunnel uppförd av gråsten i sidorna och av slaggsten i den övre, välvda, delen. Tunneln är ca 1;5 m br med 1,5 m h valv och mynnar, enligt inventeringen år 1956, vid det inom området kvarstående kraftverket, ca 80 m ÖSÖ härom.
2,5 m V om masugnsruinen är intill bäckkanten en terrasskant, bestående av en slaggstensmur, 4 m l (N-S) och 1;6 m h.
1 m N om N sidan av blästerkammaren är:
Byggnadsgrund, ca 16x11 m st (VNV-ÖSÖ), i marknivå i V och 2,3 m h i Ö, uppförd av slaggsten.
Omedelbart S om hyttruinens S begränsning är:
Malmtorg, enligt inventeringen år 1956, ca 60x10-40 m st (Ö-V). Här har i sen tid ett sågverk med brädgård varit beläget. På malmtorget är, 10 m S om den Ö:a rostugnen, en huvudbanegrund, 4x1;5 m st (N-S)och 0,1-0,3 m dj, av slaggsten, med i S änden en kvarliggande hund (vagn) i marknivå.
17 m V om denna är ytterligare en hundbanegrund, 3x1 m st (N-S),bestående av en 0,1-0,3 m dj försänkning.
11 m S om hyttruinens SÖ hörn är ÖNÖ änden av:
Järnvägsbank för malm- och kolbana, 110 m l (ÖNÖ-VSV), i Ö delen utefter en 35 m l sträcka bestående av 2 m br och intill 2 m yttermurar av slaggsten med övertorvad inre grusfyllning. Banken övergår i V delen i en övertorvad jordbank, intill 5 m br, vilken planar ut och löper samman med väg i VSV.
2-2,5 m ÖNÖ om järnvägsbankens ÖNÖ ända är, utanför den slaggstensmur, vilken avgränsar anläggningen mot Ö och löper fram till väg i S, ett fundament till järnvägsbro, 3x2 m st(N-S) och ca 5 m h av putsad slaggsten med årtalet 1914 inristat på övre Ö delen.
6.5 m NÖ om ovanstående och Ö om den väg som leder in på hyttområdet är ytterligare ett likartat fundament.
3 m NNV om väg (ÖNÖ-VSV), 12 m NÖ om mitten av vägskäl och 2 m ÖNÖ om det Ö brofundamentet är:
Kolhusgrund, 55x20 m st (Ö-V), markerad av glest ställda plintar av gråsten eller slaggsten. Markplanet är röjt och täckt av risstubb. I kolhusets mitt är 4 tvärställda fundament till kolbana, belägna på 4,5, 10 och 4,5 m avstånd från varandra. Dessa är 6;5 m br (N-S), 0,5-1 m tj och 6-7 m h, uppförda i murad slaggsten samt de två V med övre hälften i cement. Fundamenten har i mitten en valvliknande öppning, 3-3,5 m h och 1,2 m br.
1-2 m NNV om kolhuset N långsida är en kvarstående kraftverksbyggnad.
3 m SSV om hyttruinens SÖ hörn är:
Apparathus, rest av, enligt inventeringen år 1956, bestående av en utbyggnad mot Ö intill murens fortsättning mot S, 2,5x2,5 m st och ca 5 m h av slaggsten. Mot Ö är en järnlucka, 0,5x0,5 m st, belägen 2,5 m ovan marken.
16 m S om uthusbyggnad/smedja är S änden av:
Uppfartsramp mot slaggvarpet, 30 m l (NNÖ-SSV -- ÖNÖ-VSV), 5 m br, i marknivå i S och 2,5 m h i N där den avslutas intill äldre vägsträckning (VNV-ÖSÖ) med en 4 m br (NNV-SSÖ) mur av slaggsten.
6 m NÖ om denna och på andra sidan vägen är ett fundament, 7 m l(NNV-SSÖ), 0,5 m br och 1,8 m h av slaggsten på vars SV och NNV sida är rasmassor.
I områdets NÖ del är:
Slaggvarp, 190x40-140 m st (NNÖ-SSV). Hyttslagg. S delen består av oregelbundna ansamlingar, intill 1,4 m h och övertväras av äldre väg ( VNV-ÖSÖ) samt av två, delvis stenskodda dikningar vilka sträcker sig mot bäcken S härom. Varpets centrala del har en höjd av intill 15 m medan N delen är ca 8 m lägre och överväxt med lövskog.
Omedelbart S om hyttruinens SV hörn är:
Byggnadsgrund, 7x4 m st (VNV-ÖSÖ) av slaggsten med en 1,5x1,5 m st och 0,4 m h sockel i NÖ hörnet av tegel, cement och slaggsten med fastsittande järnkrampor.
I områdets mellersta V del är:
Fördämningsvall och vägbank, ca 10 m l (N-S) och 0,7 m h överdammens vattenyta, uppförd av en enkel rad tvärställda slaggstenar med delvis synliga enkla trägaller framför utsläppsöppningarna.
4 m ÖNÖ om fördämningsvallen och i Ö kanten av gammal väg är:
2 reglage för dammutsläppen bestående av vertikala timmerstockar fasthållna av järnbalkar vilka genom träluckor i marknivå, 0,7x1 resp. 1x2 m st skjuter ned i vattnet.
7 m Ö om dammens Ö ände är:
Byggnadsgrund, del av, 1,5x 5 m st (NNÖ-SSV) och 0,5 m h av slaggsten.
15 m NÖ om dammens Ö ände är Ö delen av vägbank, 8 m l och ca 3 m h, av slaggsten, gråstensblock och cement, vilken övertvärat bäcken.
I områdets NV del, 25 m VSV om åkerhörn är:
Uppfartsramp, 13 m l (Ö-V), 10 m br i marknivå och 4 m br upptill samt med en 2,5 m h mur av slaggsten i Ö.
14 m SV om Ö änden om ovanstående är Ö änden av:
Uppfartsramp, 10 m l (VNV-ÖSÖ), 3 m br och 2 m h mot Ö av ,.7-1 m st gråstensblock.
10 m SSV om ovanstående är N änden av:
Uppfartsramp, 5 m l (NNÖ-SSV), 3 m br och 1 m h mot S av 0,5-1 m st gråstensblock.
4-5 m SSV om ovanstående är N långsidan av:
Kolhusgrund, rest av bestående av en 50 m l (Ö-V) mur, 0,5-1,5 m h av 0,5-1,7 m st gråstensblock. I V änden utgår en 12 m l (N-S) mursträcka mot S.
Uppfartsramperna bör vetta mot nu försvunnen kolhusgrund, inga lämningar påträffas dock i området som är tätt överväxt med nässlor och lövsly.
Hyttområdet är vårdat utom i NÖ och NV delen. Första hyttan anlades år 1640, Nya Älvhyttan, vilken revs år 1683 och återuppbyggdes år1684 på den gamla grunden. År 1739 uppfördes en helt ny hytta i sten. År 1862 anlades här ett av de tidigaste bessemerverken i landet. Driften nedlades år 1932, masugnarna revs år 1936 och järnvägen revs i slutet av 1930-talet. Se skiss i inventeringshandlingarna.
Terräng: V-sluttande moränmark intill bäck. Om SÖ hörnet av uthusbyggnad.
Orientering: Området gränsar i S och mellersta N delen till vägar, i Ö till åkermark, i V till damm och i N delen till villatomter.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.