Publicerad av: Riksantikvarieämbetet
RAÄ nummer: Garpenberg 86:1
Alternativnamn: Bergsmansgruvan, Biskopsgruvan, Directeursgruvan, Eriksgruvan, Funkgruvan, Gamla Kuppgruvan, Garpenbergs odalfält, Gunnarsgruvan, Hedningegruvan, Junkargruvan, Knecktegruvan, Lars Andersgruvan, Lassesgruvan, Latvindsgruvan, Lilla Hedningegruva, Rålambsgruvan, Rödgruvan, Ulrikagruvan, Västgötegruvan
Geografisk plats: Garpenberg socken, Dalarna
Gruvområde, 230x86 m st (NÖ-SV), bestående av ett 20-tal gruvhål eller överhöljda gruvhål.
Bevarade äldre gruvhål finns i områdets SV del. Dessa är inhägnade och på grund av rasrisken, kan ej någon beskrivning göras. Fältet är medeltida och de bevarade strukturerna i SV delen visar odalfältets särart, i flera mindre brytningar. Huvudgruvorna är (beskrivna från N): Lilla Hedningegruva, Directeursgruvan, Junkargruvan, Rålambsgruvan, Gamla Kuppgruvan, Rödgruvan, Eriksgruvan, Ulrikagruvan, Funkgruvan, Hedningegruvan, Lassesgruvan, Latvindsgruvan, Gunnarsgruvan, Knecktegruvan, Bergsmansgruvan eller Västgötegruvan, Biskopsgruvan och Lars Andersgruvan.
I områdets SÖ del finns en för svenska gruvfält fullkomligt unik lämning, nämligen en gruvöverbyggnad från 1600-talet. Denna är anlagd i åttkantig form, av 3,5 m st stockar, med 2,5 m synlig höjd. Gruvöverbyggnaden framkom i samband med arbeten med att omanrika äldre gruvvarp.
Terräng: SÖ-sluttning av moränförhöjning. Industriområde.
Antikvarisk kommentar: Trots en kraftig sentida störning, kan man i områdets SV del få en uppfattning om ett medeltida gruvfälts struktur och småskalighet, vilket är mycket ovanligt. Jämför bland annat med Falun, vars övre, synliga struktur härrör från 1700-talet. Inom odalfältets område (NÖ delen) har även en kopparhytta legat. På Buschenfelds karta från 1705 anges "Slagg Warp efter gl hyttor". Namn enligt Buschenfelt 1705, Odelstjerna 1755-56, Horneman 1767.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.