Publicerad av: Länsstyrelsen Västra Götaland
RAÄ nummer: Klövedal 378
Geografisk plats: Klövedal socken, Bohuslän
Fyndplats, 120x35 m (Ö-V). Inom området observerades fynd av keramik, glas och djurben. Ett kritpipshuvud daterades till 1700-talets mitt (RAÄ Dnr 321-1652-2004).
Bärgning: Med anledning av nedläggandet av V/A- och elledningar i Kyrkesund utförde Bohusläns museum år 2002 en arkeologisk utredning, för att fastställa om eventuella kulturlämningar skulle beröras av exploateringen. Utredningen motiverades av platsens betydelse som inomskärsled och naturhamn från 1500-talet och framåt. En ca 150 m lång och 25 m bred korridor tvärs sundet okulärbesiktigades och sticksonderades. Flera borrkärnor togs också ur botten. Man kunde konstatera att ett kulturlager fanns på botten, men att det handlade om ett utkastlager av senare datum, förmodligen härrörande från fiskelägesbebyggelsen på land och från uppankrade och passerande fartyg, varför inga vidare undersökningar ansågs nödvändiga.
Status: Utspritt över hela området observerades keramik i form av porslin, flintgods och yngre rödgods, buteljglas och enstaka djurben. På Härnösidan av sundet påträffades också ett löst liggande spant från en mindre klinkbyggd båt. Ett kritpipshuvud av engelsk typ påträffades också. Den naturliga djuprännan är mindre fyndförande än de grundare partierna, vilket kan förklaras av strömmen i sundet (status 2002).
Fyndlista: Omhändertaget vid de arkeologiska utredningen 2002: keramik, kritpipshuvud, spantdel, del av djurkäke. Samtliga fynd gallrades.
Terräng: Dy, sand, grus och sten.
Orientering: Kyrksund, Sumpen-Härön.
Antikvarisk kommentar: Övrigt: På Häröns västra sida finns ett stort antal tomtningar. På bergskrönen finns flera stora gravrösen av bronsålderstyp samt flera monumentala sjömärken, valar eller vardar. En brunn uppkallad efter S:t Olof finns på Tjörnsidan av Kyrkesund, och i denna brun hade sjöfarande för tradition att offra då de hämtade vatten. Under 1700-talets andra hälft, då den stora sillfiskeperioden inträffade, fanns inte mindre än 5 skärgårdsverk utmed sundet, de flesta kombinerade trankokerier och sillsalterier. Det tidigaste omnämnandet av Kyrkesund är från ett norskt brev av 1377, och berör jordägande, förmodligen är det gården Sund som åsyftas. På det holländska sjökortet Caerte van Oostland från 1543 finns Kyrkesund markerat som en viktig ankarplats. Platsen finns även onämnd i den segelledsbeskrivning som en norsk präst upprättade i slutet av 1500-talet. Eventuellt användes sundet under medeltiden som hamn av pilgrimer på resa till och från Nidaros/Trondheim. Kyrkesund förefaller också, att döma av Öresundtullens räkenskaper 1585-1587 ha fungerat som lastageplats. Lämningen har i Bohusläns museums interna marinarkeologiska arbetsregister registrerats som BM 122.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.