Hamnanläggning (L1959:4110)

Öster om Knippelholmen konstaterades ett kulturla­ger vars ungefärliga utbredning baseras dels på iakttagelser av porslinsfragment synliga ovan botten, dels på den höga fyndkoncen­trationen i provgrop 1, samt i stort sett avsaknad av fynd djupare än fem cm i övriga provgropar. SMM gjorde bedömningen att det påträffade kulturlagret utgör fornlämning då det av omfattningen och utbredningen att döma kan förmodas ha avsatts systematiskt under en längre tid. Det rör sig med andra ord inte om en en­staka dumpning av bärgat material från ostindie­fararen Götheborg.

Förutom porslinsskärvor påträffades även en del av en glasflaska, ett fragmenterat stengodskrus och en skärva grönglaserad yngre rödgodskeramik. Flera träbrädor med sinkade kortsidor, vilka tolka­des som delar av trälådor, påträffades ca 20-40 cm ned i provgrop 1. Samma typ av låddelar hittades vid bärgningarna vid Götheborgs förlisningsplats under 1980- och 1990-talen. En träbräda till en lådsida var bevarad i sin fulla längd, 90 cm, och den är i det när­maste identisk med fynd från utgrävningarna av Götheborg. Av fyndsammahangen framgår att många av dessa lådor var klädda, eller fodrade med 1-2 mm tjocka blyplåtar som var sammanlödda i skarvarna. Eftersom Götheborg fraktade stora mängder te och kryddor är det troligt att dessa torrvaror transportera­des i fodrade trälådor för att skydda lasten från fukt.

Inga ved­artsanalyser på låddelarna har utförts men eftersom lådorna innehållit gods som packats i Kina är det troligast att tillverkningsorten bör vara ungefär densamma som inköpsorten i Kina. Förutom lådsidor påträffades ytterligare träfö­remål i provgrop 1 i form av en laggstav samt två konformade pluggar i ek, där den ena var försedd med en inslagen kil.

Bärgningar från Götheborgs vrakplats har ägt rum vid ett flertal tillfällen under 1700-, 1800- och 1900-talen, men avsaknaden av fyndmaterial från 1800- och 1900-tal talar för att kulturlagret mest tro­ligt härrör från 1700-talets stora bärgningsarbeten.
Samtliga fynd i provgroparna, framförallt i provgrop 1 där fyndkoncentrationen var som störst, kan på ty­pologiska grunder dateras till 1700-tal. Ett urval av fynd från provgrop 1 bärgades för fotodokumenta­tion varefter de återdeponerades i gropen.
Kulturlagret förefaller vara koncentrerat till ett område utanför en liten vik ost Knippelholmen. Under mitten av 1700-talet då havsnivån stod knappt en meter högre än idag skar denna vik djupare in Knippelholmen och erbjöd mindre båtar ett väl skyddat hamnläge för åtminstone syd­liga till nordvästliga vindar. Om platsen använts för hantering och omlastning av bärgat gods under flera års tid finns det med största sannolikhet även lämningar efter bryggor och annan infrastruktur i strandkan­ten och kanske även på land. På Knippelholmen i anslutning till ovan nämnda vik finns flera plana gräsytor där man mycket väl kan ha haft mindre bodar för lagring och hantering av bärgat gods och kanske även andra verksamheter som hade med bärgningsarbetet att göra.