Röse (L1935:2230)

Långröse, 14x8 m (N-S) och 0,7-1,3 m h. Stenarna är i regel0,2-0,4 m st, mest rullstenar. I N och Ö kanten syns sporadisktlagda stenar, 0,2-0,4 m h och 0,5-1 m l. I mitten är en grop,10x4 m (N-S) och 0,4-0,8 m dj. Gropen är upp- kommen genomkraftig omplockning, varför hela röseytan är ojämn och oregelbun-den. I gropen syns enstaka större stenar, 0,5-0,8 m st. Frångropen åt NV är en öppning upplockad tvärs igenom kanten, 1-1,5 mbr och 0,8 m dj. Röseytan är endast svagt övermossad, mest ikanterna. I röseytan förekommer enstaka skarp- kantade stenar, avvilka några verkar sprängda. I NÖ hörnet finns en liten tegelbit.Röset är beväxt med en mindre gran och enstaka aspsly i N delen.På och nära långrösets S del finns några sprängstenar och ett parasfaltsbitar uppslängda. Här står en sönderrostad järnstolpe, meden till större delen ut- plånad upplysningstext rörandefornlämningen. Röseytan har förhållandevis ringa lavbeväxt,vilket förmodlingen sammanhänger med industriutsläpp. Långrösetär undersökt av G.Adlerz, 1896. Mitten och N delen var upprivnaföre undersökningen. I S var röset orubbat och man fann där trekoncentriska grupp- eringar av stenar. I bottenlagret av dessahittades dock endast kol. 2 m SSV om långröset finnsstenansamlingar i markytan, sannolikt fyllning för vägen.