Skärvstenshög (L1977:2653)

Öppna i: Fornsök, Arkivsök.

Publicerad av: Riksantikvarieämbetet

RAÄ nummer: Etelhem 10:11

Geografisk plats: Etelhem socken, Gotland

Fornlämningsområde, del av , ca 200x150 m (NNÖ-SSV) och beståend e av huvudsakligen boplatslämningar: 6 husgrunder, 3 skärvstensan läggningar och 1 stensträngssystem. Till området hör även nr 128 samt Buttle nr 114-117. 1) Husgrund, 22x11 m (N 10cg V-S 10cg Ö). Mjukt rundade hörn. Vallarna 2 (i Ö)-4-5 m och 0,4 m h. (i V med grå- och kalksten). I SV är en utbyggnad, 4x2,5 m ett par kalkhä llar, intill 0,8 m st. Bottenplanet, beläget ovanför omgivande ma rk, är 5 m br. Längs V långsidan påförd röjningssten. 17 m N 40cg V om nr 1 (NV) är SV hörnet av: 2) Husgrund, 25x12 m (N 35cg Ö-S 35cg V). Mjukt rundade hörn, svagt utåtsvängd a långsidor. Vallarna är 3 m br och intill 0,75 m h. Bottenplanet ngt över marknivå och 7 m br. I S gaveln en öppning, 2 m br. Stu bbar. 5 m NV om nr 2 (NV) är SÖ kortsidan av: 3) Husgrund, 22x12 m (NV-SÖ). Svagt utsvängda långsidor. Vallarna är 2,5 m br och 0,5 m h, med i ytan gråsten. Bottenplanet, 6,5 m br, är ngt över mar knivå. Öppning? i NV kortsidans SV del. Ett 1 m st block S därom. 18 m ÖNÖ om nr 3 (NÖ) är SV hörnet av: 4) Husgrund, 30x14 m (N 15 cg Ö-S 15cg V). Mjukt rundade hörn, svagt utåtsvängda långsidor. Vallarna är 0,3 m över marknivå, är 6 m br. Svag, oregelbunden fö rhöjning S om mitten. I båda gavlarna troligen öppningar. 25 m V 10cg N om nr 4 (NV) är Ö gaveln av: 5) Husgrund, 14x11 m (V 10cg N -Ö 10cg S). Vallarna är 2,5 m br och 0,5 m h. Bottenplanet är 0,2 m över marknivå och 5 m br. Öppning i Ö gaveln. Lövträd. 45 m NÖ om nr 4 (NÖ) är: 6) Husgrund, 11x8 m (NÖ-SV) Vallarna är 2 m br o ch 0,3 m h. Öppningar i NÖ och SV gavlarna. Svag terrass med enst aka stenar S om SV hörnet. 3 m N om nr 3 registrerades 1939: 7) Stensättning med mittröse? Ej återfunnen 1978. 12 m S om SÖ hörnet av nr 5 är: 8) Skärvstenshög (1939 tolkad som hög?)., rundad, 7 m diam och 0,75 m h. I centrum en grop, 2 m diam och 0,5 m dj. I ytan syns flerstädes mörk jord och skärvsten. Enl. 1939 års inv. sk all 4 m S om nr 8 finnas: 9) Hällkista?, bestående av 2 kantställda flisor. Ej återf 1978. 3 m NNV om nr 4 är: 10) Skärvstenshög?, r undad, 6 m diam och 0,25 m h. Provstick utvisade delvis mörkgrå jord och måttlig förekomst av skärvsten samt enstaka stenar. Läge, form och material talar för skärvstenshög. Ca 10 m ÖNÖ därom är en förhöjning, 2 m diam och 0,1 m h med mörk jord och enstaka skärviga stenar (grön punkt). 5 m NÖ om nr 2 samt NV ochintill stensträng är: 11) Skärvstenshög, platåformad, 9x7 m (NV-SÖ) och intill 0,5 m h. Övertorvad. Provstick i SV delen (=den del som vetter mot h g nr 2) gav skärvsten uppblandad med mörkgrå jovel och enstaka sm åstenar, i mitten framkom flera bitar av lerklining. Ca 10 m N om nr 5 (NV) är: 12. Husgrund, ca 20x8 m (N 35cg Ö-S 35cg V). NV lån gsidan utgöres av 7-8 stolphål, 0,3-0,5 m st och 0,1 m dj, skodda med gråsten. Den SÖ långsidan, som är 4-5 m kortare, har 6-7 synliga stolphål, 0,3-0,4 m st och 0,1 m dj, skodda med sten. Mellan NÖ hörnet av nr 11 och stensträng Ö därom är: 13) Husgrund?, ca 8 x5 m (ÖNÖ-VSV) och 0,15 m h. I långsidorna ställvis kantskoning a v gråstenar, 0,2-0,3 m st liknar vägbank. Anslutande till nr 1-2, 4-6,10-13 är: 14a-c) Stensträngssystem med en sammanlagd läng av ca 900 m. Huvuddelen (a) bågformig, ca 600 m l, och anslutande ti ll strängarna nr 116 och 117 i Buttle de övriga (b och c) är 65 r esp 35 m l. Stensträngarna är ställvis enskiktade och enkelradiga , i övrigt är de intill 1,5 m br och 0,3-0,5 m h. S om nr 1 och i anslutning till 1 är: 15) Inhängad?, ca 14x11 m (Ö-V), begränsad av en stensträng, i Ö-S dubbel och av skalmurstyp, intill 1 ,4 m br.

Terräng: Flack moränplatå intill och Ö om svagt markerad dalgång. Skogsma rk.

Orientering: Nr 1 är ca 75 m Ö om fd järnvägsbank (sämre brukningsväg).

Antikvarisk kommentar: Unr 15 tilldelad vid kvalitetssäkring inför konvertering till FMIS (tidigare unr 1b). / 2003-04-25 Rds

Bilder

Laddar...

Kommentarer

Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.

RSS