Fartygs-/båtlämning (L1978:1941)

Övrigt: Vraklämningen benämns vid flera olika namn i litteraturen, även om identifieringen verkar samstämmig.

C. O. Cederlund menar att skeppet är Carolus XI, även kallat Karl XI, som påträffats i kajen i Karlskrona. Han anser att lämningen kommer från Carolus XI som byggdes av Robert Turner och sjösattes 1679 i Stockholm, och att detta skepp slopades för en kajanläggning i Karlskrona 1733. Skeppet Carolus XI bytte namn flera gånger och kallades under perioder bl. a. för Sverige. Detta skepp beordrades att försänkas 1721.

A. Wachtmeister kallar vraket för Sverige, d.v.s. ett senare namn på samma skepp. Detta grundar han på en karta från 1730, där vraket Sverige är utmärkt vid en kaj som förr användes för lossning av kanoner och barlast.

H. Börgesson skriver att den omhändertagna skeppssidan anses härstamma från ett skepp som burit namnet Carolus XI och som slopades i Karlskrona och användes till utfyllnad vid kajbyggen i Karlskronas örlogsvarv. Förmodligen syftar han på skeppet Carolus XI, sjösatt 1679. Han kallar emellertid även skeppslistornas Konung Karl, sjösatt 1683, för Carolus XI. Konung Karl blev senare omdöpt och sänktes 1712. Enligt H. Börjesson sänktes det mellan Kruttornet och Trehörningen i Karlskrona och kringpålades 1730.

G. Halldin kallar vraklämningen för Sverige eller Carolus XI, d.v.s. det skepp som sjösattes 1679, men ändrar sig senare, tillsammans med Claus, till att benämna det Konung Karl. Detta har medfört att skrovsidan tillskrivs Konung Karl på SSHM:s skyltning av densamma. Längd, bestyckning, skeppsbyggmästare, sjösättningsår m.m. avslöjar dock att det fortfarande är skeppet Carolus XI som åsyftas i Halldins/Claus text. Halldín menar dock att det slopades redan 1722 och sjönk eller sänktes 1724. Varför de benämner det Konung Karl framgår inte. De skriver emellertid att det senare skeppet Konung Karl, sjösatt år 1683, fick övertaga Carolus XI:s namn från det tidigare skeppet från 1679.

Den skrovsida av vraket som finns i slup och barkasskjulet på Marinmuseum i Karlskrona går under benämningen Carolus XI.

Den skulptur av Karl XI till häst, som finns på Statens Sjöhistoriska Museum, skall enligt C O Cederlund, Halldin, Claus/Halldin och Svensson ha suttit på vraket från vilken skeppssidan kommer, således Carolus XI. På skyltningen i SSHM tillskrivs den också Carolus XI.

Historik: Carolus XI byggdes på Stockholms skeppsgård under skeppsbyggmästare Robert Turner. Fartyget förflyttades sedan till Karlskrona. Fartyget hade tre kanondäck. Bordläggningen bestod av 6 tums ek med maskhud av 2 och en halv tums furu. Fartyget byggdes med lösa spant med enkla laskar mellan de glest uppsatta cirkelbågsritade konstruktionsspanten. Bestyckningen utgjordes av 24 st 24-pundiga kanoner, 24 st 18-pundiga, 2 st 8-pundiga, 6 st 6-pundiga och 6 st fyrapundiga kanoner. Som akterspegelsdekor hade fartyget en skulptur av Karl XI till häst. Denna snidades av galjonsbildhuggaren Henrik Schütz. Hon hade en besättning på ca 596 man. Barlasten utgjordes av 1000 skeppund järnmalm från Utö gruva. I kajutan skall hon ha haft 2 dussin stolar klädda med juftläder. Carolus XI deltog i sjötåget mot danskarna i Östersjön 1679 och i slaget vid Bornholm 1679.
Händelseförlopp: Carolus XI slopades 1732 och sänktes vid i Karlskrona. Enligt andra uppgifter slopades hon redan 1722 och sjönk eller sänktes 1724. Över vraket byggdes ballastkajen, som tillkom efter färdigställandet av dockan på Lindholmen.
Bärgning: Vraket påträffades tillkomsten av slipbyggnaden för torpedbåtar på Lindholmen 1941 - 1942. I samband med detta spolierades större delen av vad som fanns kvar av vraket, men rester av spant, vägare, bordläggningsplankor o. dyl. tillvaratogs. Två partier av fartygssidan utsågades. En förvaras på SSHM och en på marinmuseet i Karlskrona.