Fartygs-/båtlämning (L1960:6037)

Öppna i: Fornsök, Arkivsök.

Publicerad av: Länsstyrelsen Västra Götaland

RAÄ nummer: Styrsö 341

Alternativnamn: S. SOPHIA, ST. SOPHIA, STORA SOPHIA

Geografisk plats: Styrsö socken, Västergötland

Fartygslämning, Örlogsfartyget STORA SOFIA, 1645-05-24.
Den sammanhållna fartygskonstruktionen mäter 40 m lång, 10,5 m bred och står relativt kölrätt på botten. Den är nedsjunken ca tre m i bottensedimenten och sticker endast marginellt upp över havsbotten. Skrovet förefaller vara bevarat till en nivå strax under trossdäck. I centrum av lämningen finns rester av den murade kabyssen, vilken bildar en 5x7 m stor och intill 0,4 m hög kulle av utrasad tegelsten. Fartygets skrovsidor är nedbrutna till bottennivå, men kan följas från för till akter. Den förliga delen av fartyget är jämförelsevis dåligt bevarad, och förstäven har inte gått att lokalisera. I den aktre änden av fartyget har akterstävens nedre del kunnat identifieras i sitt ursprungliga läge. Rester av sju länspumpar har dokumenterats. Samtliga utan den längst akterut är parställda. Strax utanför bogen på babordssidan ligger ett stort stockankare av järn, förmodligen ett pliktankare. Stocken är inte bevarad.

2002 anlades en skyddstäckning över fartygslämningen, enligt beslut av Länsstyrelsen Västra Götaland, dnr 431-24611-2002. För dokumentation, se Bohusläns museums rapport (Referenser).

Tradition: Platsen för Stora Sophias förlisning har bland skärgårdsbefolkningen i alla tider varit känd som "gamla Soffi" och man pratar om "den gamla skutan Soffi". Enligt den muntliga traditionen om förlisningen, förmedlad av lotsen Westberg på Brännö, vars släkt varit lotar på Brännö i århundraden, skulle fartyget ha misslyckades med en vändning, grundstött på 2,75 m grundet Svartskärsgrund, brutits i två delar och sjunkit. Positionen för vraket har innan "upptäckandet" varit känt bland skärgårdsbefolkning som fått upp vrakrester när de bedrivit fiske på platsen.

Terräng: Lera, sand

Orientering: Vinga sand, I stora farleden O om Buskär

Bilder

Laddar...

Kommentarer

Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.

RSS