Stenkammargrav (L1986:3011)

Dös, undersökt och borttagen, ca 12X8 m. En dös från mellanneolitikum och två underliggande gravar påträffades i undersökningsområdets sydvästra del, på östra delen av ett flackt höjdläge. De två äldsta gravarna bestod av två avlånga nedgrävningar med stenfyllning. Den ena var 1,20x3,60 m stor och låg i NNV-SSÖ- riktning. Den andra graven var 0,80x1,70 m stor och låg i nordsydlig riktning. I gravarna påträffades bl.a. en del av en slipsten, fragment av underliggare, knacksten, del av en kruka, flintskrapa, obrända ben samt tänder. I nuläget är det oklart om de obrända benen är från människa.
Söder om gravarna framkom en ränna med fyra stolphål som tillsammans formade en halvcirkel. I halvcirkeln har man förslagsvis utfört rituella handlingar invid gravarna. Dösen har alltså föregåtts av en äldre monumentalgrav. Gravarnas datering är i nuläget oklar men ligger troligen i tidigneolitikum.

Vid anläggningen av dösen har man fyllt upp och jämnat till ytan med sten och lera, men man har inte skadat de underliggande gravarna. Den centrala delen av dösen med döskammare och ingång var välbevarade. Platserna för tre kammarblock avtecknade sig som ljusare avtryck mot det omgivande mörka lagret. Stenpackningar av mindre stenar förekom mellan de stora kammarblocken. Även inne i den ca 1x2 m stora kammaren fanns ytor av små stenar. Golvet i kammaren skapades med rester av härdfyllningar. Någon form av rituella verksamheter utfördes framför ingången till kammaren i väster där det låg en kragflaska, en yxa, bränd lera och ev. en lerfigurin. Inne i kammaren påträffades minst två trattbägarkärl och en lerskiva. Fynd gjordes också av hasselnötsskal, djurben, flintavslag, bränd och obränd flinta och skörbränd sten. En grop i dösens nordöstra hörn med keramik, flinta och brända ben tolkades som en offergrop. Undersöktes av Riksantikvarieämbetet UV Syd, år 2010. (Dnr 321-370-2011).