Publicerad av: Länsstyrelsen Blekinge
RAÄ nummer: Bräkne-Hoby 676
Alternativnamn: Hjelmsa kvarnar
Geografisk plats: Bräkne-Hoby socken, Blekinge
Kvarnlämning, 100x50 m (N-S), bestående av 1 kvarngrund, 1 hjulgrav, 1 dammvall samt 1 husgrund till bostadshus.
Kvarngrunden, i SÖ, är 17x10 m (NV-SÖ), ingrävd i strandbrinken, med intill 2 m h kallmurar. Invid den ÖSÖ grundmuren är delar av kvarnsten, 1,2 m diam.
Omedelbart ÖNÖ om grunden är hjulgrav, 8 m l, 2 m br, begränsad av 0,8 m h kallmur.
I N delen av området är dammvall/vägbank, 50 m l (NNÖ-SSV), 4 m br, 3 m h kallmur. I dammvallen är två 3-4 m br öpningar.
S om dammvallen är husgrund till bostadshus, 16x8 m (NV-SÖ), med intill 1,7 m h kallmurar samt ett 0,7 m h spismursröse. I NV är källare.
ÖNÖ om grunden ansluter trädgårdsterrass, 22x8 m, begränsad av 0,7 m h kallmur.
Området avgränsas i S av en intill 1 m h stenmur.
Kvarnen var i drift till omkring år 1910.Vid Hjälmsafallen fanns mjöl- och sågkvarn vid laga skifte år 1833.
Tradition: Forsen i ån har här utnyttjats som kraftkälla för både kvarnar och sågar ända sedan 1600-talet och där finns flera kvarnplatser. Kvarnarna här kallas för Hjelmsa kvarnar eftersom marken på andra sidan ån tillhör Hjelmsa by som i övrigt ligger tre km söderut. De kvarnar som leget här har tillhört både Hjelmsa, Lillagärde och Vasakull. Äldsta belägget för kvarnar vid Hjelmsafallen är från 1671 års jordrevning då det redovisas tre skvaltkvarnar på Hjelmsa bys utmarker. År 1741 nämner domböckerna en icke skattelagd kronokvarn i Hjelmsa, men inte var den låg. På skifteskartorna för Tararp och Hjelmsa från 1780 och framåt redovisas flera skvaltkvarnar vid Hjelmsafallen. Vid laga skifte 1833 fanns både mjöl- och sågkvarn. Enligt auktionsannons i Carlshamns Tidning den 11 februari 1825 ägde Sven Broberg på Tararp nr 1/113 två tullsatta kvarnar på Hjelmsa nr 91 vilket bör vara Hjelmsa kvarnar. I husförhörslängden 1814-1820 finns en Magnus Forsberg, född 1783, som kan ha arbetat här. I husförhörslängden 1821-1825 finns en tredingsmöllnare Sven Petersson, född 1797. Med tredingsmjölnare menas en man som sköter en kvarn mot att få en tredjedel av intäkterna. Den siste kvarnägaren och mjölnaren vid Hjelmsafallen var Carl Wilhelm Salomonsson, född 1860 i Linneryd, där han var son till en mjölnare. Han kom till Hjelmsakvarnen 1884 och drev den till 1906. Från början var kvarn och bostad inrymd i samma byggnad. Senare uppförde Salomonsson en stor bostadsbyggnad ett stycke från ån. Grunden är väl synlig. År 1906 revs kvarn och såg och flyttades till en ny kvarnplats två km längre ned i ån. Detta blev Lindefors. Även bostadshuset revs och virket användes för att uppföra en villa av helt annat utseende vid Stenåsavägen i Svenstorp. Fallrättigheten såldes 1906 till Hoby Kraftaktiebolag men den utnyttjades aldrig. Köpet genomfördes av häradshövding Ekenman i Hoby som var bolagets ordförande. Ända sedan minst 1728 har det vid Hjelmsafallen även funnits en bro. Vägen över denna var tidvis tings-, kyrko- och kvarnväg för byarna öster om ån. Detta år var bron föremål för förhandlingar vid tinget. Den var då så dålig att endast 17 av 91 tiljor var hela och två brokar var odugliga. De boende på östra sidan av ån dömdes att mot vite laga bron inom 14 dagar. Men forsarna och ruinerna fanns kvar och blev redan på 1910-talet ett omtyckt utflyktsmål, speciellt för bygdens ungdom. Bron blev allt sämre och under lång tid gick man över ån på en balk. Dagens bro är byggd på 1980-talet. Kvarnläge vid övre fallet är redovisat vid storskiftet 1780. Den nedre kvarnen var den kvarn som revs 1906. Uppgifter från Inge Nilsson, Rättvik
Terräng: Blockbunden, sluttande strandplan. Skogsmark.
Antikvarisk kommentar: Förekommer i äldre kartmaterial före 1850. Antikvarisk bedömning ändrad till fornlämning, efter anmälan från LST Blekinge. (RAÄ-2018-886)
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.