Publicerad av: Länsstyrelsen Kalmar
RAÄ nummer: Misterhult 1671:2
Alternativnamn: Mörtfors kopparverk
Geografisk plats: Misterhult socken, Småland
Kopparverkslämning, 130×65 m (ÖNÖ–VSV), bestående av 1 hytta, 1 slaggvarp, 2 vattenrännor, 1 husgrund, otydliga rester efter 1 kvarn och 1 såglämning. Inom område har det funnits minst 1 dammvall. Hyttan på den N sidan av strömmen, har oklara begränsningar 10x10 m (NÖ-SV) och 1,5 m h, av 0,3–0,7 m st gråstenar, rikligt med slagg, bränd lera och tegel. Slaggen är svart, grå och blåsvart, delvis ärjig, av fluten, hålig sort. Den brända leran synes vara rest av ugnsinfodring. I bruksruinen förekommer också ofullständigt smält kopparhaltig bergart samt kol. N och V delen delvis övertäckt med grus och makadam. Slaggvarpet, är oregelbundet format utefter åstrand, ca 65 m l (ÖNÖ-VSV) 5–50 m br och 0,1–1,3 m h. I ytan och utefter strandkant är talrika slaggbitar, 0,01–0,5 m st, av grå till övervägande blåsvart, fluten, hålig sort. Vattenrännorna ansluter till N och S stranden och ansluter till hyttan i N och en såglämning på den S sidan. Rännorna, är ca 45 m l, 3–5 m br och 0,5–1 m h, av 0,1–0,4 m st stenar och en del slaggstycken. Sidorna på rännorna är mot åstränderna delvis kallmurade med 0,5–1 m st stenar. NÖ om hyttlämningen finns otydliga rester efter ett hus med delvis synliga stenar. V om hyttan och i anslutning till vattenrännan har det under 1700-talet legat en kvarn, men som nu är svår att urskilja. Såglämningen på den S sidan av ån består av en diffus grund med en tydlig kallmurad långsida ut mot vattenrännan, 14x6 m (ÖNÖ-VSV), 0,5 m h, av 0,4–1 m st stenar. Inom området ska det ha funnits en hammare driven av vattenkraft. Mörtfors kopparverk byggdes under åren 1740–1741. Malmen som förädlades kom från Solstad gruva. Driften vid kopparverket nedlades vid början av 1800-talet. Malmen fraktades på pråmar från gruvan till kopparverket.
Terräng: Moränsluttningar ned mot å och åfåra. Lövskog.
Antikvarisk kommentar: Norra sidan av ån och den V delen är svårbestämd då mycket byggts om i samband med uppförandet av en möbelfabrik i början av 1900-talet. Utanför den inritade ytan i N, NÖ och NV fanns tidigare en bruksmiljö med rostningsplatser, krog, kollador och bostäder. Detta framgår enligt en karta från 1773 (Riksarkivet). Inget av detta syns dock idag ovan mark, men kommer säkert framkomma i samband med grävningsarbeten i området.
Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.