Hammarområde (L2006:907)

Bruksområde, 180x30-60 m st (N-S) bestående av 3 hammarruiner, 2hjulgravar, 2 byggnadsgrunder, 1 uppfartsramp, 2 slaggvarp och 2sågverkslämningar.På Ö sidan bäcken, 2 m, SSÖ om änden av bro är 1 hammarruin, restav. Ruinen är 18x12 m st (SSÖ-NNV) markerad av ställvisa murresterav tuktad gråsten, 0.7 m h, samt av två hammarfästen, varderabestående av fyra järnkrampor, i N och S delen av V långsidan motbäcken. I N delen, intill bron, är stenmassor påförda.I bäckkanten omedelbart intill SV delen av ovannämnda ruin är 1hjulgrav, rest efter, 8 m l (SSÖ-NNV) och 2 m br, delvis igenfylld.20 m SSÖ om ovannämnda hammarruin är byggnadsgrund, 9x6 m st (Ö-V)bestående av ställvis bevarad stengrund med i mitten en ansamlingavtegel, slagg och några timmerbjälkar.I bäckkanten, 22 m SSÖ om byggnadsgrunden ovan är en andrahammarruin. Ruinen är helt raserad och bestående av en gropig ochmed schaktmassor delvis påförd yta, 15x10 m st (SSÖ-NNV) med i SVdelen en ansamling av gråstensblock. I SV hörnet, i bäckfåran, ärett hammarfäste bestående av tre järnkrampor (det 4:e överväxt meden kraftig tall).6 m SV om S hörnet av uthus och 1 m SSV om väg (ÖSÖ-VNV) är 1uppfartsramp. Rampen är 20 m l (NNÖ-SSV), 4-5 m br och 0.7 m h mediV långsidan rester efter stenskoning. På rampen står enkraftledningsstolpe. Som ovanstående är en trolig plats för kolhusinom ett ett 30x12 m st område (S-N), nu utgörande äldre övertorvatträdgårdsland.På mindre holme i bäcken, 15 m VSV om SV hörnet av den först, ovannämnda, hammarruinen är N änden av 1 slaggvarp, hammarslagg. Varpenär 12x4-6 m st och 1.5 m h. Kringflutet av vatten N om slaggvarpet,fram till bron är en delvis raserad, stenskodd, vattenränna.V om ovan nämnda hjulgrav, på mindre holme i bäcken är en tredjehammarruin?. Ruinen är 9x7 m st (Ö-V) markerad av helt raserad ochvattenöverströmmad stengrund med i mitten 7 st bockade krampor avbandjärn.S om ovanstående är en trolig hjulgrav, nu överströmmad av vatten.Omedelbart Ö om den ovan nämnda andra hammarruinen är 1hjulgrav/vattenränna. Denna är 12 m l (N-S), 1.5 m br och 0.7-1.2mdj av tuktad gråsten.Omedelbart Ö om den andra ovan nämnda hjulgraven/vattenrännan ochmed denna gemensamma begränsning i N delen är 1 byggnadsgrund.Grunden är 7x5 m st (Ö-V) och 0.5-0.7 m h av tuktad gråsten med iVdelen 2 smala rännor (N-S) 0.5 m br, åtskilda av ett 1 m brmurparti.I områdets N del, 14 m N om väg (Ö-V), begränsat av mindre väg i Ö(N-S) och i V av bäck är en andra slaggvarp, hammarslagg. Denna är30x28 m st (N-S) och 1.5 m h. Urgrävt kring kanterna i N delen samti mitten där det även är en grop efter källargrund.Norr om det andra, ovan nämnda, slaggvarpet är 1 sågverkslämning.Denna är bestående av två byggnadsgrunder vilka möjligen varitsammanbyggda. Den V är 13x9 m st (N-S) och 0.5 m h av 0.2-1.0 m ststenar. 1 m Ö om denna är en 7x5 m st och 0.3 m h byggnadsgrund avlikartat stenmaterial. Såg enligt uppgift av intillboende.Utanför områdets NNÖ del, Ö och S om infart till sommarstuga är inomett 20x20 m st område trolig plats för kolhus, vidinventeringstilfället ej påvisbart på grund av tjäle.9 m SÖ om SÖ hörnet av den andra hörnet av den andra hammarruinenärNV hörnet av en sågverksruin. Denna är 20x9 m (N-S), N bestående aven 3.5x3.5 m st muromgärdad försänkning. Murarna är 1.5 m br och 2mh av 0.2-1.0 m st tuktade stenar, delvis cementsammanfogade.Mellanpartiet i bäckfåran, utgörs av fem stenfundament, 2x1.5 m stoch 2 m h. Centralt i lämningen är ett cementfundament, 2x2 m st och0.5 m h. Den S delen utgörs av tre cementfundament, 0.5x0.2 m st och0.5 m h.Intill lämningen och V ut är en uppmurad terass, tillika stensamlingav bäckfåran, 9 m l (Ö-V), utan begränsning åt N, men 7 m br, i Smot bäcken 1.0 m h, I N i markplan, bestående av 0.2-1.1 m sttuktade stenar, delvis sammanfogade med cement.V om ovanstående på bäckfårans V strand har bäckfåran rester av enstenskoning.Intill områdets VNV del är en sentida dammanläggning/bro av cement.Området är beväxt med bestånd av blandskog och ställvis överväxt medlövsly. Anläggingarna i V delen är delvis höljda av överströmmandevatten.Enligt Furuskog skall hammaren ha uppförts omkring 1630. 1795priviligierades en knipp- och spikhammare. I början av 1800-taletinrättades en järnsvarvstol. 1851 byggdes en ny spikhammare och 1854en vällugn. 1877 upphörde smidet.Skiss i inventeringshandlingarna.