Slott/herresäte (L1988:7083)

Öppna i: Fornsök, Arkivsök.

Publicerad av: Riksantikvarieämbetet

RAÄ nummer: Skarhult 9:1

Geografisk plats: Skarhult socken, Skåne

Slott/herresäte, trelängad, 2 1/2 våning, i rött tegel, med sadeltak. På Ö längans N sida är ett runt torn med koppartak och vid dess SÖ hörn på borggården är ett åttkantigt torn. Ö längan har ett mot Ö utskjutande portparti, 2 1/2våning. På dess gavelkrön är ett runt ur. Mellan Ö och V längan löper en borggårdsmur med mittöppning och två valv på vardera sidan. Ca 40 m ÖNÖ om slottsbyggnaden, invid och Ö om landsvägen är enupplysningsskylt: Skarhult. Godsets historia är känd sedan 1200-talet. Det ägdes då av släkten Rosensparre, som innehade Skarhult till 1624.De äldsta delarna av slottets mittlänga härrör från medeltiden. År 1562 lät riksrådet Sten Skarholt Rosensparre slottet genomgå en genomgripande tillbyggnad under ledning av den kungl. danske byggnadsmästaren Hans von Paschen. Härvid tillkom bl.a. den Ö flygeln med sitt kraftiga rundtorn.Några årtionden senare byggdes det åt Ö utskjutande portpartiet, samt borggårdens åttkantiga trapptorn. I samband härmed torde också de höga renässansgavlarna ha tillkommit. Den V flygellängan har uppförts omkring år 1600. Efter Roskildefreden köpte Pontus Fredrik De la Gardie godset1661. År 1723 övergick Skarhult till greve Erik Brahe och kvarblev i den Braheska släkten till 1826, då godset köptes av Carl XIV Johan, vilken i början av 1840-talet lät restaurera slottet under ledning av C G Brunius. År 1844 sålde Oscar I godset till ryttmästare C J von Schwerin och Skarhult har allt sedan dess varit i släkten Schwerins ägo. Svenska turistföreningen. Byggnadsminne 1977-04-28. Skyddsföreskrifterna omfattar huvudbyggnadens exteriör och interiör, borggårdsmuren, de till anläggningen hörande äldre ekonomibyggnaderna samt visst omgivande markområde.

Antikvarisk kommentar: Bevakningsobjekt då det finns stående byggnader. Lämningen rör hela slottsområdet. (RAÄ dnr 3.4.2-1842-2017)

Bilder

Laddar...

Kommentarer

Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.

RSS