Fäbod (L1999:9368)

Öppna i: Fornsök, Arkivsök.

Publicerad av: Riksantikvarieämbetet

RAÄ nummer: Leksand 1251

Alternativnamn: Gärsbodarna

Geografisk plats: Leksand socken, Dalarna

Fäbod, 160 x 35-100 m (NV-SÖ) bestående av 8 husgrunder, 1 rensad yta samt 3 röjningsrösen.
Inom området finns även två bebyggda fäbodgårdar i fint skick.
Husgrunderna är 3-9 x 3-5 m st.
Sex av husgrunderna har spisröse, 1,5-3 x 1,2-3 m st och 0,3-1,5 m h.
Två av husgrunderna har enbart spisröse och ingen synlig grund.

Ca 45 m N om den V fäbodstugan är ett röjningsröse, närmast kvadratiskt 1,5 x 1,5 m st och 0,4 m h med 0,3-0,5 m st stenar.
Röjningsröset ligger i anslutning till en öppen gräsbeväxt sänka.

SÖ om den V fäbodstugan är en rensad yta, 6 x 10 m (NO-SV) med mindre terasskant och hak.
S och SV om den rensade ytan är två röjningsrösen, oregelbundna, 1 x 1 och 0,1 m h samt 3 x 2 m st och 0,3 m h, övertorvade.

Inom området finns två bebyggda fäbodgårdar i fint skick. Dessa har varsin fäbodstuga samt varsitt uthus.
Den V fäbodstugan ger ett äldre intryck än övriga och har kring sin ytterdörr flertalet ristningar och inskriptioner.
Den äldsta iakttagna ristningen är från år 1825.

Ca 15 m Ö om området är en kallkälla/brunn med fint, klart vatten, som fortfarande är i bruk,

NÖ samt Ö om området är ett större skogsbeväxt parti som ger intryck av att ha varit utsatt för betande djur, samt slåtter.

Klase under långfäboden Gärsbodarna.
Äldsta belägg: 1737.
Sista fäbodvistelse. 1880. (Montelius).

Tradition: Enligt Montelius och hans källor skall fäboden ursprunligen ha hetat Långbodarna. Det nuvarande namnet Gärsbodarna/Gersbodarna var ett "lantmätarpåhitt" för att särskilja det mot andra fäbodar med samma namn.

Terräng: S-sluttande kuperad moränmark. Skogsmark (avverkningsyta, blandskog).

Antikvarisk kommentar: Går ej att särskilja lämningarna och de kvarvarande byggnaderna. De får därmed ingå i området och beskrivningen men ej del i registreringen. Räknas ej som fornlämningar då de fortfarande är i bruk.

Bilder

Laddar...

Kommentarer

Har du mer information om denna kulturlämning? Logga in för att lämna en kommentar.

RSS